Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Motivation är en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen såväl påbörjas som uppehålls. Forskning inom området har konstaterat att motivation uppkommer av både inre och yttre faktorer samt att en del handlingar är relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger även att motivation förekommer på flera nivåer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala självkänsla och generaliserade locus of control.

Denna kvalitativa motivationsstudie utfördes på åtta svenska toppsäljare och utgick i från Vallerands hierarkiska modell om inre och yttre motivation (1997) och även från Czikszentmihalyis teori om flow (1990). Syftet med studien var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som förenar toppsäljare. Toppsäljarna intervjuades enskilt genom en semistrukturerad intervjuguide. En tematisk analys utfördes på utskrifterna från intervjuerna och analysen undersöktes utifrån tre huvudkategorier: inre motivation, yttre motivation, och flow. Resultatet visade att toppsäljarna hade en stark inre drivkraft att utvecklas, att nå egna mål och uppnå positiva känslotillstånd av själva utförandet.

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tävlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, Målsättningens betydelse för tävlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet påvisade en spridning i informanternas tal vad gäller motivation.

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

Syftet med detta examensarbete är att studera den påverkan som olika typer av mål har på inre motivation för studenter. Hypotesen är att försökspersoner i genomsnitt erhåller högre inre motivation för en uppgift med inlärningsmål än för en identisk uppgift med resultatmål. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner där15utförde uppgiften med inlärningsmål och 15 med resultatmål. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mättes deras inre motivation för uppgiften med hjälp av en enkät.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.