Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar på om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid. Undersökningen gjordes på ett industriföretag där testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende på längden av sin anställningstid, och fick svara på en enkät med påståenden om motivation. Undersökningen utgick från Self Determination Theory (SDT) som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Detta är intressant för vår undersökning då vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anställningstid. En longitudinell studie påbörjades för att i förlängningen få svar på om motivation är något som finns från början av anställningen eller något som kommer med tiden.

Den här studien beskriver en konflikt kring en bergvärmetrend för bostadsrättsföreningar som uppstått i Uppsala under hösten 2010 och våren 2011. Konfliktens parter är å ena sidan bostadsrättsföreningar som valt att satsa på bergvärme för att i första hand minska sina uppvärmningskostnader från fjärrvärmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd som är oroliga för trendens miljömässiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och förespråkar fjärrvärme. Utifrån två teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvärmetrenden i ett större historiskt och samhälleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjärrvärme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

SammanfattningAtt hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

Bilden av team är ofta idealiserande och bör ifrågasättas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli då konflikter uppstår mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att få en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns två frågeställningar: Varför uppstår konflikter inom team och hur påverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var:? Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror.

Locus of control och självkänslaEn jämförelse mellan elit- och icke elitidrottareHelén BlomstrandBesitter individen en hög inre locus of control anser denne attindividen själv är ansvarig för valen denne gör i livet, medan en högyttre locus of control innebär det motsatta. Syftet med studien varbland annat att se om elit- och icke elitidrottare skiljde sig gällandelocus of control; får elitidrottarna högre förvärvade än traitbaseradeinre attityder gällande självkänsla och locus of control, än ickeelitidrottare, har locus of control samband med självkänsla. Enenkätundersökning genomfördes på 82 idrottare varav 42elitidrottare. Resultatet visade att elitidrottarna uppvisade signifikanthögre resultat gällande inre locus of control än icke elitidrottarnasamt att det fanns könsskillnader då männen uppvisade högre värdengällande en inre work locus of control. Resultatet indikerar även attbassjälvkänsla har ett positivt samband med locus of control.Diskussionen fördes kring om en högre inre locus of control ledertill bättre idrottsliga resultat samt kritisk granskning av gällandeuppsats.Keywords: locus of control, external and internal, athletes, self-esteem.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och säljare på samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan de båda grupperna gällande motivation och engagemang. En enkät utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. Frågeformuläret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).