Sökresultat:
17 Uppsatser om Inomhustemperatur - Sida 1 av 2
Prediktering och styrning av värmesystem i flerbostadshus : Utvärdering av egenutformad MPC-regulator
År 2012 gick ca 30 % av den totala energianvändningen till uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den utgör uppvärmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns därmed stor potential att minska energianvändningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet är att se över regleringen av utrustningen som styr uppvärmningssystemen i bostäderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som är direkt kopplad till utomhustemperaturen.
Uppvärmning av Wallmarksgården
Vid Västerbottens museum finns ett antal byggnader som är flyttade från olika delar av Västerbotten för att visa hur livet vid en gård på 1800-tals såg ut. Idag kallställs husen under vinterhalvåret då de saknar uppvärmningssystem. Museet önskar installera ett värmesystem i ett av husen, Wallmarksgården byggd år 1736, för att möjliggöra användande av huset under den kalla delen av året. Värmesystemet skall i så liten utsträckning som möjligt påverka husets kulturhistoriska värden.Tre olika uppvärmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggfläktar har jämförts under fem olika driftförhållanden. De olika driftförhållandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant Inomhustemperatur och två har varierande temperatur med en grundtemperatur på 0 °C respektive 10 °C och värms två dagar per vecka till 20 °C.
Rotebro jäser
Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.
Energisparande åtgärder för en villa från 1960-talet
Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner.
Energimodellering av ett flerbostadshus - en parameterstudie : Granskning av energianvändning och termisk komfort
Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.
Dimensionering, styrstrategier och utfall av värmepumpar i små bostadshus med stor termisk massa
En byggnad med hög termisk massa kan lagra värme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön när temperaturen sjunker. Detta har en dämpande effekt på temperaturvariationer, vilket minskar uppvärmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt på uppvärmningsbehovet för en rad olika varianter på ett småhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing är något högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissättning finns möjligheten att minska uppvärmningskostnaderna genom att undvika att värma bostaden när elpriset är som högst.
Energisparande åtgärder för uppvärmning i en 70-tals villa : Energy-saving measures for heating in a 70-century detached house
Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden.
Studie av energianvändningen på Spira förskola: En jämförande studie av faktiskt och simulerad energianvändning samt en parameterstudie av ingående data vid simuleringar av energianvändning
I detta arbete har den faktiska och simulerade energianvändningen på Spira förskola i Luleå undersökts. Den faktiska specifika normalårskorrigerade energianvändningen fastställdes till 121,4 kWh/kvm år. Vid projektering av förskolan uppskattades den specifika energianvändningen med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-Energy till 78,5 kWh/m2 år. Därmed översteg den verkliga användningen den simulerade med 54,6 %.En parameterstudie av indata till simuleringsprogramet har också genomförts med avsikt att fastställa den totala förändringen i energianvändning då indata ändras. Följande parametrar har studerats;?Drifttid hos ventilationssystemet?Horisontvinkel?Inomhustemperatur?Klimatzonen?Kvot mellan till- och frånluft?Luftomsättning för ventilationssystemet?Solreflektion från omgivande mark?Temperaturverkningsgrad?Vindhastighet?Vridning av byggnadenNyckeltal som kan användas för att snabbt uppskatta påverkan på den totala energianvändningen har också sammanställts för majoriteten av de studerade parametrarna.
Komfortkylsystems installationskostnader och energiförbrukning i kontor
På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande Inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160.Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning.
Virtuella värmebanker i fjärrvärmesystem : En analys av värmelagring i flerbostadshus
Fjärrvärmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebär att kunden bestämmer hur mycket värme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i värmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjärrvärmesystemet, dessa är dyra för energibolaget som då tvingas starta sina spetslastanläggningar som oftast består av oljepannor.För att jämna ut effekttopparna i fjärrvärmenätet använder sig fjärrvärmebolagen i dagsläget av ackumulatortankar som värmebanker, dessa laddas ofta upp under natten då effektbehovet från nätet är lägre. De är även dyra att införskaffa samt att de kräver driftunderhåll. Genom att använda sig av redan befintliga värmebanker i fjärrvärmenätet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar.Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man använda flerbostadshus som virtuella värmebanker.
Stommaterial för villor - trä eller betong?
We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas.
Påverkan av förhöjd inomhustemperatur på fysiologi, beteende och mjölkproduktion hos svenska lantrasgetter
Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna.
Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar.
Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hållbar utveckling
Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.
Utvärdering av inneklimatet på Alsters förskola : Termisk komfort och luftkvalitet
Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven.
Gipsbaserade vaxgranulatskivor i passivhus
Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med välisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga Inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla småhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lätt stomme av trä. Detta gör att man går miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader är fördelaktigt och ger ofta upphov till jämnare Inomhustemperaturer och ett lägre uppvärmningsbehov.
Genom att montera vaxgranulatskivor på innerväggar och i tak kan även en lätt stomme få betongstommens goda termiska egenskaper.