Innovationer i ett företag är en komplex process men konsensus från forskarvärlden är att innovation är nödvändigt för ett företag ska visa fortsatt tillväxt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur ett företag strukturerar sitt arbete med Innovationer och vilka utlösande faktorer som påverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom området uppmanar till mer forskning för att öka förståelsen för innovationsarbetet och de påverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som påverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förändrats. Urvalsföretagen härstammar alla från IT-branschen, där hård konkurrens råder och kravet på nytänkande Innovationer är en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör Innovationer är ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har åtta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktägare/affärsutvecklare på respektive urvalsföretag.Företagen är verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och ålder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör ämnena; utlösande faktorer samt förändringsprocesser inom innovationsarbetet.

Sammanfattning saknas..

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa Innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera Innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera Innovationer.

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala Innovationer. Frugala Innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala Innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala Innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt.

I dagens samhälle sker förändringar mycket snabbt och därigenom är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Innovation, som tidigare endast sågs som en output från forskning och utveckling, har idag fått hög prioritet i företagen och berör alla anställda på ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbättra en organisations förmåga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.

Forskning och nya Innovationer inom området medieteknik skapar nya möjligheter inom den svenska sjukvården. I denna rapport undersöks fem telemedicinska scenarier från Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och tre systemkoncept från forskningsgruppen Mediating Presence. Systemkoncepten är: Hydra, Det Medierade Ritbordet och Video Orchestration. Syftet är att utforska potentialen hos dessa systemkoncept i de undersökta sjukvårdsscenarierna. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer har information samlats om scenarier och systemkoncept. Med detta som grund har ett framework tagits fram för att utvärdera vilken potential dessa tre systemkoncept har i de undersökta sjukvårdsscenarierna.

Detta arbete har tillkommit i samarbete med Fredells. Fredells är ett familjeföretag som grundades för över 100 år sedan och som fortsatt drivs av familjen Fredell. Fredells är en komplett leverantör av byggmateriel till små och stora företag och konsumenter i Stockholmsregionen. Företagets styrka är att kunna erbjuda helhetslösningar till sina kvalitetsmedvetna kunder. För att kunna vara flexibla och snabbt skräddarsy lösningar till sina kunder har Fredells en integrerad träindustri med hyvleri, impregnering och prefabricerade byggelement.

Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsställelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnå vårt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkäter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av Innovationer. Vi fann också att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsställd vilket leder till en framgångsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgångsrika Innovationer måste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsställelse och en mer framgångsrik innovationsprocess..

Living Lab är en öppen innovationsmiljö där Innovationer samproduceras, testas och verifieras av användarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tänkta användningsområde. Genom samverkan kan olika värden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar värde för företag och vilka värden företag kan identifiera ur de användarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktäriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer där fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat värden för företag genom att de fått mer tilltalande produkter, identifierat nya användarkategorier och samordnat resurser med företag.

Denna uppsats ämnar undersöka hur volatilitetstransmissionen mellan sex aktiemarknader ivärlden ser ut och att utreda vilka aktiemarknader som har mest inflytande över den svenskabörsens volatilitet. Uppsatsen syftar även till att utforska om graden av volatilitetsspridningökat sedan IT-kraschen. Vid utförandet av denna studie används en ekonometrisk tvåstegsmodellinkluderande GARCH och VAR. Resultaten pekar på att det sprids volatilitetmellan aktiemarknaderna och att utländska Innovationer står för en långvarig påverkan på deninhemska volatiliteten. Undersökningen visar att svenska börsen är den aktiemarknad sompåverkas mest av utländska chocker och att den inte har någon nämnvärd påverkan på deandra aktiemarknaderna.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltså klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig långt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa på olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete är vår förhoppning att just denna problematik ska ställas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete är det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet är att påvisa vilka inre motsättningar som finns inom diskursen för Innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av våra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och Innovationer är vårt teoretiska bidrag till forskningen.

Uppsatsens titel Resurser i nätverk ? organiserade respektive spontana nätverks roll för småföretag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poäng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord Småföretag, Innovationer, lansering, nätverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och jämföra hur småföretag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nätverk vid lanseringen av en innovation. Metod Då uppsatsens syfte är av beskrivande och förklarande karaktär, är forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar Innovationer, lansering och nätverk.

Införande av nya Innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av Innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya Innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av Innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja Innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur Innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur Innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.