Idag satsar många nationer resurser på att utveckla kulturella och kreativa näringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte från traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det är en viktig näring där insatser kan skapa stora värden. I Sverige finns myndigheter så som Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa näringar. Enskilda regioner arbetar även med att utveckla näringarna regionalt. En god förutsättning för Innovationer och tillväxt i regioner, är samverkan mellan olika områden.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.

SAMMANFATTNING Examensarbetets titel: Drivkrafter & Bromsklossar för Innovation i Professional Service Firms ? En fallstudie av två Big Four byråer Seminariedatum: 4 juni 2008 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Noel Lindell, Sebastian Sedeki, Christofer Österlindh Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Tjänsteinnovation, Processinnovation, Professional Service Firm, Big Four, Innovation Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur man arbetar med innovation och vilken syn man har på innovation i Big Four byråerna. Vi strävar efter att förklara hur man arbetar med att tillvarata inventioner, hur innovation uppstår inom olika fält och i vilken utsträckning. Ambitionen är att vårt resultat ska vara normativt för hur man ska kunna öka innovationsgraden i en Big Four byrå. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats.

Volvo Personvagnar är ett av de starkaste varumärkena i bilindustrin, med en lång och stolt historia av världsledande Innovationer. Fabriken i Skövde tillverkar motorer i både bensin- och dieselvarianter. I framtiden planerar Volvo att införa nya typer av motorer med gruppnamnet VEA, Volvo Environmental Architecture. Dessa nya motorer kommer att vara standard i alla nya Volvobilar, men tillverkning av de gamla modellerna kommer att finnas kvar För att förstå hur de nya transportsystemen i fabriken kommer att fungera tillsammans med de gamla transportsystemen och för att veta om de transportsystemen kan hantera framtidens krav krävs en simuleringsmodell.Under våren 2011 gjordes ett liknande projekt, då en simuleringsmodell av transportsystemen skapades. Men eftersom modellen var för komplicerad och krävde mycket simuleringstid beslutades att en ny modell ska byggas för att kunna hantera optimering.Det finns tre huvudsakliga transportsystem, automatiskt styrda fordon (AGV), elektrisk hängbana (EHB) och manuella transporter med truckar.

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Sammanfattning (for english: scroll down) Titel: Entreprenören i servicebranschen Seminariedatum: 2007-05-31, 2007-06-01 Kurs: SMT302 Kandidatuppsats 10p Författare: Jimmy Heijel, Lars Jacobsson, Fredrik Svensson Handledare: Elin Bommenel, Carl R. Hellberg Nyckelord: Entreprenören, serviceentreprenören, servicebranschen, service management, kontrollens lokalisering, innovationsförmåga, riskhantering, prestationsbehov och intuition. Syfte: Att med utgångspunkt i entreprenörers vedertagna egenskaper identifiera beskriva och analysera egenskaper som särskiljer entreprenörer i serviceverksamheter. Metod: Arbetet genom uppsatsen har följt ett kvalitativt angreppssätt där en deduktiv ansats använts. Två intervjuer har gjorts med entreprenörer verksamma i näringslivet.

Bakgrund, syfte och studiens förlopp: Företag har länge eftersträvat att öka såväl sin inresom yttre effektivitet men även försökt få en god överblick och goda beslutsunderlaggällande verksamhetens olika områden. Under de senaste decennierna har utvecklingen inneburitatt bland annat balanserat styrkort och ERP-lösningar funnits att tillgå. Nästa generationi utvecklingen inom beslutsstöd och verksamhetsstyrning anses av många vara konceptetCorporate Performance Management (CPM). Enligt konsult- och analysföretaget Gartner,tillika innovatören, definieras CPM som ett helhetskoncept för integrerad användning avmetoder, nyckeltal, processer och system för att styra och övervaka företagets verksamhet.Retoriskt hävdas även att CPM skall ge strategiska fördelar. Studiens tänkta syfte var såledesatt beskriva innebörden av CPM och dess strategiska fördelar samt att påvisa huruvida detförelåg en strategisk fördel att anamma CPM.