Sökresultat:
6092 Uppsatser om Inneliggande patienter - Sida 3 av 407
Sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter
Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes.
Naturalförloppet av dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter
Bakgrund: I samband med en pågående studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svåra att rekrytera. Upplevelsen är således att färre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet är kort. Få nyare studier gällande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgå och den forskning som gjorts visar på varierade resultat med olika metoder som utgångspunkt. Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvårdtiden hos akuta strokepatienter med påvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter på Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp måndagar, onsdagar och fredagar under två tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt värde på ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.
Dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi ur ett patientperspektiv
IntroduktionTill yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är deflesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skallfå gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, isynnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienternakommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen.SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativomvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.MetodDet är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001-2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatVid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser viddagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.
Hälsa trots sjukdom : Om att leva med hemodialys i hemmet. En litteraturöversikt
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.
Att vara patient efter ett suicidförsök
Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.
Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige : - En kvalitativ intervjustudie
Syfte: Undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på Inneliggande patienter på en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vård, egenskaper hos vårdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes när vårdpersonal visade empati, hade en positiv inställning, var kunnig och engagerad samt hade en human inställning. En god kommunikation och vårdrelation uttrycktes också som centrala delar i ett gott bemötande.
Äldre patienters upplevelser av ADL inom slutenvården
BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..
Ett förbättringsarbete riktat mot måltidsmiljö, servering och matutbud på en onkologavdelning : Bättre förutsättningar för patienter med cancer att tillgodose sitt energi- och näringsbehov
Bakgrund: På avdelningar där personer med cancer vårdas är ät- och näringsproblemvanliga. Det är mycket som kan påverka aptiten vid cancersjukdom som t ex sköra slemhinnori munhålan, nedsatt/förändrad smak och illamående. För Inneliggande patienter medsvårigheter att äta är det viktigt att matutbudet anpassas efter patienternas behov samt attmaten serveras i en trivsam måltidsmiljö.Syfte: Syftet är att undersöka om ett förbättringsarbete fokuserat mot måltidsmiljö, matutbud, rutiner kring matbeställning och servering samt ökad dietistkompetens kan medföra en utveckling av arbetet runt mathanteringen på en onkologavdelning. Ett delsyfte är att studera hur kostnaden för maten och näringspreparat påverkas av förbättringsarbetet.Material och metod: Förbättringsarbetet har utförts på en onkologavdelning med 16vårdplatser. Vid datainsamlingen har både kvantitativ och kvalitativ metod används.
Poliklinisering och dess samband med cytostatikarelaterat fo?rdro?jt illama?ende och kra?kningar hos patienter som genomga?tt autolog stamcellstransplantation
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.
?GÖR INTE DEN SJUKE SJUKARE? ? att arbeta förebyggande mot vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner tillhör de vanligaste vårdskadorna och drabbar ca 10 procent av alla Inneliggande patienter. Det bidrar till ökade kostnader och onödigt lidande för patienterna. Många dör till följd av den vårdrelaterade infektionen de drabbats av. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Arbetet baseras på 10 vetenskapliga artiklar och en D-uppsats.
Fyra små rätter : ett utvecklingsarbete av E-kost
Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande inom den svenska vården. Att upprätthålla en god nutritionsstatus och att få i sig tillräckligt med protein är av stor betydelse för en patients tillfrisknande. Vid sjukdom är det vanligt att aptiten minskar och att den sjuke drabbas av illamående, trötthet och smärta och därför inte vill eller orkar äta tillräckligt stora portioner med mat. Ett sätt att hjälpa svårt sjuka patienter att få i sig tillräckligt med energi är att servera en så kallad E-kost: protein- och energirik kost. E-kosten består av mer energität mat och därav mindre portioner samt en hög andel protein.Syfte: Syftet med uppsatsen var att utveckla menyn för E-kost till en flerrättersmeny på ett utvalt lasarett samt att utvärdera densamma med hjälp av enkätundersökningar.Metod: En meny togs fram där lunch och middag bestod av fyra små rätter.
Att så ett frö; Sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med kranskärlsjukdom till egenvård
Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förändrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmåga till egenvård. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att många sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjälp av egen-vård, däribland kranskärlsjukdom som skördar många liv i Sverige varje år. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kärlsjukdom, inneliggande på en kardiologisk vårdavdelning, till egenvård. Me-tod: Studiens design är en kvalitativ intervjustudie.
Upplevelser av att flytta från hjärtvårdsavdelning till allmän medicinavdelning, hos patienter med hjärtsvikt : en intervjustudie
Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.
Hur upplevs nattens timmar av den äldre patienten inneliggande på sjukhus? En kvalitativ intervjustudie.
IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.
Uppnås gällande kvalitetsmål för smärtbehandling på avdelningen för blodsjukdomar på Akademiska sjukdomar?
Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på Inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta.