Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Detta är en litteraturstudie som beskriver hur ALS patienter upplever sin sjukdom och livskvalitet..

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela världen. Sverige har, i likhet med andra länder, förvandlats från ett relativt homogent till ett multikulturellt samhälle. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal uppger att de upplever stora svårigheter i mötet med patienter från andra kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter från andra kulturer.

Patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialys spenderar i genomsnitt tre till fyra ga?nger i veckan samt tre till fem timmar per tillfa?lle pa? hemodialysbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialysbehandling. Metoden som anva?ndes var en litteraturstudie.

Psykiska störningar är vanligt förekommande. Trots det är sådana tillstånd förknippande med fördomar och negativa attityder. Personer som lider av psykisk störning uppfattas bland annat som farliga och aggressiva. Dessa personer drabbas i högre grad av fysisk ohälsa, vilket innebär att de i stor utsträckning vårdas inom den somatiska vården. Missnöje över vård och bemötande av sjukvårdspersonal i olika sammanhang uttrycks av dessa patienter.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Sjögrens syndrom är en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som främst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta är svårdiagnostiserad varför många patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i längden riskerar att ge svåra komplikationer på många av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: är en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig på tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön.

Hälsopanoramat förändras ständigt bland befolkningen, både nationellt och internationellt har övervikt och fetma ökat. Ökade krav ställs på ambulanspersonal för att ge även denna patientgrupp god vård. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med fetma inom ambulanssjukvården. En kvalitativ forskningsdesign valdes och intervjuer med åtta sjuksköterskor i Sverige genomfördes. Data analyserades med tematisk innehållsanalys.

Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov.

Andersson, A & Juhlin, K. Hot och vålds påverkan på omvårdnaden. En empirisk studie om akutsjuksköterskors uppfattning av hotfulla och våldsamma patienter. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.

BakgrundTotal höftledsoperation är en vanlig och oftast komplikationsfri operation där patienten kan gå från en smärtfylld vardag till en smärtfri vardag. Operationstekniskt skulle en del patienter kunna gå hem väldigt snart. Dock har vi inte kunskapen om vad som krävs för att komma dit. Ett steg i den riktningen är att införa personcentrerad vård där patienten och vården utvecklar sitt samarbete. General Self-Efficacy Scale och Tampa Scale for Kinesiophobia, som mäter rörelserädsla, är två instrument som kan ge information om vilka patienter som behöver mer stöd i sin rehabilitering.