Bakgrund: Över hela vĂ€rlden finns brister i ungdomars sexuella hĂ€lsa. Det Ă€r inte helt ovanligt med könssjukdomar och oönskade graviditeter. Tidigare forskning visar att det hĂ€r problemet har funnits lĂ€nge men att inte mycket har gjorts för att Ă€ndra pĂ„ det. Syfte: Syftet med den hĂ€r litteraturöversikten Ă€r att belysa hinder och möjligheter gĂ€llande sexualundervisning och rĂ„dgivning utifrĂ„n sjuksköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Metod: En litteraturöversikt med sökning efter material i databaserna Cinahl och Scopus.

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera en grupp SO-lÀrares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har tvÄ fokusgruppintervjuer, med totalt sju lÀrare, analyserats. Samtliga lÀrare undervisar i SamhÀllsorienterade Àmnen i grundskolans senare Äldrar. UtifrÄn lÀrarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet tvÄ huvudsakliga kategorier dÀr grupparbete beskrivs som social fostran respektive Àmnesresurs. De tvÄ kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sÀtt att tala om gruppindelning och lÀraransvar.

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom dÀr personen har förÀndrade verklighetsuppfattningar sÄsom vanförestÀllningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svÄrigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera pÄ att förstÄ hÀndelser i personens dagliga liv fÄr sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstÄtt. SÄdan kunskap kan hjÀlpa sjuksköterskan att utforma omvÄrdnadsÄtgÀrder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och dÀrmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvÄrdnadsbehov.Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete pÄ, samt att jÀmföra vad kristeorier och krisgrupper sÀger att en mÀnniska i kris behöver. Vi utgÄr frÄn forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstÄnd, det vill sÀga kristeorier, med det faktiska tillstÄndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhÀllet. För att uppnÄ syftet anvÀnds en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fÀltsekreterare, skolkuratorer samt diakoner frÄn tre olika kommuner.

De senaste Ären har tekniken gÄtt fort fram och det Àr svÄrt att konkurrera i teknologi och maskiner, pÄ grund av att tekniken numera Àr mer lÀttillgÀnglig. Det Àr dÀrför viktigt för företagen att satsa pÄ rÀtt kompetens pÄ rÀtt plats. Vid utbildning av personal, sÄ att rÀtt avdelning fÄr rÀtt kompetens, kan man anvÀnda sig av strategisk human resource management. De anstÀllda fÄr dÄ kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krÀvs.Syftet med denna rapport Àr att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara pÄ. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan anvÀnda sig av, sÄ att de anstÀllda förstÄr företagets mÄl och anvÀnder sin kunskap för att nÄ dem.

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande.En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i Är 9 vÀrdesÀtter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes pÄ tre skolor pÄ olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever pÄ varje skola samt deras textilslöjdslÀrare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frÄgestÀllningar som ligger till grund till mina intervjufrÄgor Àr: Hur förmedlas mÄl och betygskriterier till eleven? Hur vÀrderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, kÀnner sig eleven rÀttvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseomrÄde dÀr jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som stÄr i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i lÀroplanen och om Àmnets status.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.