Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades anvÀndas pÄ 1990-talet. Behovet av en vÀl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart dÄ nÄgon börjar eller slutar pÄ ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man pÄ ett effektivt sÀtt kan ge den nyanlÀnde kunskap och överföra kunskap till organisationen frÄn den som ska lÀmna. Risk finns ocksÄ att nödvÀndig kunskap gÄr förlorad om nÄgon slutar och tar med sig nödvÀndig information som dÄ blir svÄr eller omöjlig att ÄterfÄ.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsÀttningsstrategierna. FrÄgestÀllningen att besvaras Àr vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bÀst hantera en anstÀllds avgÄng eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförstÄelse för Àmnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som stÀlldes mot tvÄ företag.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

Inslag av upplevelsebaserade utstÀllningar, sÄsom museum och science centers, i skolans verksamhet Àr ofta uppskattade av bÄde lÀrare och elever. Utbudet av utstÀllningar har ökat de senaste 15 Ären och forskning som gjorts inom omrÄdet visar att det finns brister i hur lÀrare anvÀnder den externa resursen som dessa utstÀllningar utgör. Resultaten pekar pÄ att klasserna ofta Àr oförberedda och att utstÀllningsbesöket sker som en isolerad hÀndelse som inte införlivas i det arbete som Àger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lÀrandemiljön i utstÀllningen lÀnkas samman med den formella lÀrandemiljön i skolan Àr önskvÀrd och detta arbete syftade till att bidra till sÄdan kunskap. I studien har elva lÀrares erfarenheter av att anvÀnda en upplevelsebaserad utstÀllning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns förestÀllningar om lantbruket. Studien Àr av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjÀlp av gruppintervjuer med 37 barn i Ärskurs 1-2 i SkÄne, pÄ en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berÀttelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lÀrt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men ocksÄ genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade vÀldigt likartade berÀttelser om lantbruket, medan barnen pÄ landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Ett flertal av brotten i Brottsbalken krÀver angivelse av mÄlsÀganden för att Äklagaren ska kunna vÀcka Ätal. PÄ Polisutbildningen undervisar man vÀldigt lite om de hÀr brotten och mÄnga poliser saknar dÀrför kunskap i omrÄdet. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda pÄ mer om dessa brott samt varför/om detta Àr viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlÄtanden och doktrin. Mitt resultat Àr en genomgÄng av hur lagstiftningen Àr utformad, samt ett försök att fÄ det nÄgorlunda begripligt.

Idag investerar mÄnga organisationer flera miljarder pÄ IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affÀrsvÀrde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affÀrsvÀrde fann vi att ett mindre utforskat omrÄde Àr det stadiet som föregÄr sjÀlva IT-investeringen, alltsÄ skedet dÀr IT-företag sÀljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansÄg det dÀrför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om sÀljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affÀrsvÀrde. Detta eftersom att IT-företag som sÀljer produkter och tjÀnster vill att deras sÀljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap sÀljarna i en viss IT-företagsdomÀn har om utvalda teorier som pekar pÄ viktiga villkor för att IT ska generera affÀrsvÀrde.

SAMMANFATTNINGBakgrund: LÀkemedelsbiverkningar utgör ett stort problem för den enskilde som drabbas och för samhÀllet. Distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt har ett ansvar att rapportera misstÀnkta lÀkemedelsbiverkningar och spontanrapportering Àr grunden för lÀkemedelssÀkerhet. Studier visar att det finns en hög grad av underrapportering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors kunskap och förstÄelse om lÀkemedelsbiverkningar samt deras handlingsberedskap för, och syn pÄ att rapportera dessa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats anvÀndes, sju distriktssköterskor i JÀmtlands lÀn deltog.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys fÄr en förÀndrad livssituation. KÀrlaccess Àr en förutsÀttning för behandling och Àr personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge stöd och stÀrka personens förmÄga att uppleva hÀlsa trots sjukdom. Möjlighet att nÄ delaktighet och ökad egenvÄrd Àr olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrÄn patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kÀrlaccess kan pÄverka hÀlsan hos personer i hemodialys.

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser. FrĂ„gan Ă€r hur kommunen kan fĂ„ ta del av denna kunskap.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.