För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien Àr att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsÀttningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen pÄ enheten. Enheten som undersöks ingÄr i en svensk bilkoncern som sÀljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjÀnster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anstÀllda pÄ företaget arbetar 80 stycken av dem pÄ den enhet vi Àmnar undersöka i vÄr studie, varav Ätta sÀljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgÄr huvudsakligen frÄn Alvesson och KÀrremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranÀt och social interaktion mellan medarbetarna. FörutsÀttningar och hinder för hantering och överföring av kunskap Àr autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

Eftersom det i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att bosÀtta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer Àr sÀllan oproblematiska dÄ alla individer Àr fÀrgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur Àr dock att ha kunskap om sig sjÀlv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvÀrvas innan kulturmötet men uppstÄr Àven som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lÀr sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hÀlsorÄdgivning vid ohÀlsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillrÀcklig kunskap i hur man utför hÀlsorÄdgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjÀlp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stÀmde mot syftet. Huvudresultat visade pÄ Äterkommande faktorer dÀr, sjuksköterskans roll, tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hÀlsorÄdgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hÀlsorÄdgivning fick lÀgre prioritet Àn övrigt omvÄrdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

MÀnniskor som drabbas av stroke fÄr ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förÀndrad framtid Àven för den nÀrstÄende som tar pÄ sig en vÄrdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svÄrigheter att anta nya roller: leva i en förÀndrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig sjÀlv och omvÀrdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition Àr en komplex process som integrerar mÄnga delar av mÀnniskans livsvÀrld.

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

I detta examensarbete intervjuas förÀldrar till barn som anvÀnder bilbarnstol samt Àven en butiksansvarig som sÀljer sÄdana stolar. MÄlsÀttningen var att fÄ ökad insikt om kunskapsöverföringen i relation till anvÀndning och installation av bilbarnstolar. Detta Àr ett relevant omrÄde att studera med ett kvalitativt angreppssÀtt beroende pÄ att merparten av existerande undersökningar Àr kvantitativa samt det faktum att nÀmnda undersökningar samt statistik tydligt visar vikten av förbÀttringar pÄ omrÄdet. Som förberedelse och bas för intervjuerna genomfördes litteraturstudier avseende kunskapsöverföring och bilbarnstolsproblematiken. Resultatet av detta arbete visar bland annat att deltagarna exponerats för korrekt information men att den inte alltid omvandlats till faktisk kunskap och i vissa fall finns praktiska problem som gör att förÀldrarnas agerande inte fullt ut överensstÀmmer med vad de har lÀrt sig.

Bakgrund: Donation av vÀvnad och/eller organ behövs för att hÄlla igÄng transplantationsverksamheten. Transplantation har funnits lÀnge och har vÀxt avsevÀrt de senaste Ären. Trots detta rÄder det brist pÄ donatorer och kunskap inom omrÄdet för allmÀnheten.Syfte: Syftet var att undersöka kunskap och attityder kring donation och transplantation bland sjuksköterskestudenter, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnor gÀllande kunskap och attityder.Metod: WebbenkÀt med 439 deltagare pÄ sjuksköterskeprogrammet termin 1-6, dÀr 84 svarade pÄ enkÀten. Totalt 22 mÀn och 62 kvinnor.Resultat:De största angivna anledningarna till att inte donera var etiska skÀl 17%, (n=14) samt avsaknad av kunskap 17%, (n=14). Resultaten kunde ej pÄvisa signifikanta skillnader mellan könen i frÄgor som attityder, benÀgenhet samt anledningar till att donera respektive inte donera.