Problem: Hög personalomsÀttning Àr en realitet i mÄnga branscher, vilket gör att företag stÄr för utmaningen att framgÄngsrikt bevara kunskapen inom företaget nÀr de anstÀllda vÀljer att lÀmna. Eftersom att kunskapen i ett företag Àr starkt relaterad till företagets konkurrenskraft Àr det av stor vikt att ta till vara pÄ och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anstÀllda. Tyst personlig kunskap Àr svÄr att kodifiera, och pÄ sÄ sÀtt svÄr att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom Àmnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien Àmnar examinera frÄgan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och dÄ vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktÀren av bÄde deskriptiv och explorativ studie. Data har primÀrt samlats in genom intervjuer pÄ tvÄ olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer sÄsom teamarbete, nÀtverk och sociala aktiviteter anvÀnds pÄ de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer Àr dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: TrycksÄrsprevalensen i Sverige Àr fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: TrycksÄr har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden som orsakar onödig smÀrta och lidande för patienterna, samt ger lÀngre vÄrdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vÄrdtiden för en patient med trycksÄr Àr dubbelt sÄ lÄng som för en patient utan trycksÄr. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat nÀr det gÀller förebyggande av trycksÄr, eftersom undersökningar visar att trycksÄrsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksÄr.

Bakgrund Bemanningsbranschen vÀxer och det blir allt vanligare att företag anvÀnder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan stÀllas inför Àr att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns vÀldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och dÀrför Àr det intressant att bidra med ny kunskap pÄ omrÄdet.Syfte Huvudsyftet med studien Àr att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser pÄ kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte Àr att beskriva de eventuella ÄtgÀrder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag.Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats anvÀnts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration frÄn Burkes pentad har anvÀnds för att analysera det insamlade materialet.Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder Àr medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Bakgrund: SamhÀllet har blivit bekvÀmare och resultatet blir att stor del av befolkningen ökar i vikt. Det Àr sjuksköterskans ansvar att ha kunskapen som krÀvs för en viktnedgÄng, och förmedla kunskapen vidare till patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskap som Àr av betydelse vid viktnedgÄng och hur kunskapen kan förmedlas till patienten. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehÄllande kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analys av artiklarna skedde utifrÄn en granskningsmall.

Det finns idag över 40 000 registrerade smÄ och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. VÀrdet av all Sveriges export uppgÄr till nÀstan hÀlften av Sveriges BNP, vilket innebÀr att Sverige Àr mycket beroende av sin exportverksamhet. NÀr ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in pÄ utlÀndska marknader kan man inte lita pÄ att man kan arbeta som pÄ hemmamarknaden lÀngre. En exportmarknad skiljer sig ofta Ät frÄn hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmÀrksammat tre kunskapstyper som alla Àr kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras pÄ ett lyckat sÀtt.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika lÀnder och hur detta pÄverkar hur ett företag vÀljer att expandera in pÄ nya marknader. Dock mÄste ett företag inte ha en vÀl genomtÀnkt strategi för att etablera sig i USA sÄ lÀnge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen Àr flexibel och det som bÀst förhÄller sig till en omvÀrld i stÀndig förÀndring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta Àr viktigare Àn en faststÀlld expansionsstrategi..

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter frÄn könstypiska tidsskrifter. Med utgÄngspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling dÀr jag utifrÄn aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt könstypiska tidningstexter kan anvÀndas i undervisning. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga mÀn, respektive unga kvinnor? PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig pÄ behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.PrimÀrmaterialet bestÄr av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig pÄ den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett vÀxande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lÀrande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, dÀr arbetet sker i tidsgrÀnsade projekt mot uppstÀllda mÄl. Traditionellt sÀtt har projekt betraktats som engÄngsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lÀrande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lÀrande mellan projekt som en möjlighet och Àven som en förutsÀttning för att verksamheten ska överleva pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt pĂ„ sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om mĂ€nniskan och jorden. Med bilden som en visuell utgĂ„ngspunkt har jag designat en workshop för Ă„tta gymnasielever i tvĂ„ olika grupper som fĂ„tt i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berĂ€ttelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgĂ„ngspunkten Ă€r visuell. Jag har utifrĂ„n mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt de anvĂ€nt sig av. Under projektets gĂ„ng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fĂ€ltanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mÄn den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person nÀr inte förutsÀttningarna för ett lÄngsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet Àr möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades frÄn Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen pÄ myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen dÄ överföras frÄn de anstÀllda som slutade till dem som nyanstÀlldes?I centrum för studien stÄr ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp Àr: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lÀrande?.