Undersökningar visar att lÀrare, till skillnad frÄn mÄnga andra professionella yrkesgrupper, sÀllan refererar till teorier nÀr de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lÀrare Àr sÀllan av teoretisk karaktÀr utan handlar ofta om praktiska förhÄllanden . En stor del av lÀrarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska hÀr förstÄs som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnÄs genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som krÀver överblick över situationen man befinner sig i. I det hÀr arbetet studerar jag relationen mellan lÀrarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lÀrarens syn pÄ elevernas progression under kemilaborationer.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

MÄnga attityder och förutfattade meningar existerar inom vÄrdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka sjuksköterskors och lÀkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka sprÄkutveckling med hjÀlp av musik och rytmik pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt tvÄ olika skolor för att se om det skiljer sig i anvÀndandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lÀrarstuderande vill vi veta hur bÄde barn och pedagoger tÀnker kring Àmnet samt hur de anvÀnder musik och rytmik i verksamheterna. Musik Àr och har alltid varit ett högst aktuellt Àmne och vi menar att detta pÄverkar varje mÀnniska pÄ ett eller annat sÀtt.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsÀttningarna förÀndrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behÄlla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hÄrt anvÀnder företag konsulter. I de fall dÄ kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstÄr kunskapsförluster. FörutsÀttningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar dÀrmed att försÀmras.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.

Uppfattningen om Àldre och Äldrandet pÄverkar synen pÄ behov och problem samt hur omvÄrdnad och bemötande sker mot Àldre. Olika Äldrandeteorier pÄverkar omvÄrdnadspersonalens synsÀtt pÄ Äldrandet, vilket i sin tur pÄverkar de Àldre. Gerotranscendens Àr en Äldrandeteori som beskriver Äldrandet som nÄgot positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förÀndrar deras synsÀtt gentemot Àldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Denna studie tyder pÄ att kunskap i teorier om Äldrandet ger en ökad förstÄelse för Äldrandet och en medvetenhet hos omvÄrdnadspersonalen hur de kan kÀnna igen tecken pÄ gerotranscendens och dÀrmed frÀmja Àldres vÀg mot gerotranscendens. Studien tyder Àven pÄ att kunskapen om gerotranscendens har gett omvÄrdnadspersonalen andra redskap att anvÀnda i omvÄrdnaden av de Àldre.OmvÄrdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fÄtt en medvetenhet om att de genom förÀndrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de Àldre kan frÀmja de Àldres vÀg mot gerotranscendens..

Bevarande av kunskap Àr viktig pÄ företag. PÄ olika sÀtt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjÀlp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns ocksÄ lagrade inom de mÀnniskor som finns pÄ ett företag. Ett problem Àr att fÄ denna kunskap tillgÀnglig för andra mÀnniskor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan mÀnniskor har vi undersökt. Vi har i vÄr undersökning tagit reda pÄ hur kunskapsdelning gÄr till mellan mÀnniskor pÄ företag.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.