Sökresultat:
274 Uppsatser om Innehćll Museums - Sida 18 av 19
Göteborgs konstmuseibibliotek : En skildring av bibliotekets historia till och med 1939
The subject of this thesis is the history of the library at The Göteborg Museum of Art. The aim of the thesis is to depict and analyze the emergence and the expansion of the library?s holdings until 1939. To fulfill the aim, two questions are asked. The first question is: Is it possible to argue that the library?s holdings were collected to document the entire world of art? The question is formulated in relation to a comment by Susan Wyngaard.
SkÄnes gröna guld : anlÀggning, odling & mossarter i mosstrÀdgÄrden
This is a 15 hp (10 p) thesis in biology at the programme for Horticulture Management at the Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp. In this literature study we have processed, reviewed and arranged facts and research, to make it more available for those who want to know more about establishment or cultivation of mosses. Our client is Fredriksdal?s Museums and Gardens in Helsingborg who are planning to establish a moss garden. The information is meant to be used by Fredriksdal and other similar facilities.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
HISTORISK SLAVISTIK MED ST?D AV MASKININL?RNING Automatiserad handskriftsigenk?nning av ?stslavisk kyrkoslaviska fr?n 1400-talet
Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder.
Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.
LivslÄngt och lustfyllt? : En utvÀrdering av konstpedagogiskt lÀrande
SummaryIt is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions. The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability.
Vegan eller icke-vegetarian, vem st?r starkast i andra halvlek? En systematisk ?versiktsartikel av prospektiva kohortstudier som studerar sambandet mellan vegankost och risk f?r fraktur hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.
Syfte:
Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.
Metod:
S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.
Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker
Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om
kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar.
Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses
som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna
14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i
form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer.
Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett
observationsschema.
Effekten av vitamin D p? astma - En systematisk ?versiktsartikel om vitamin D-supplementering hos vuxna med diagnostiserad icke-allergisk astma
Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det
vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk
astma hos vuxna.
Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus.
S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades
efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier
(RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var
gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet.
Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen
eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern
16?19 ?r.
Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade
intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt
avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en
l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en
kvalitativ inneh?llsanalys.
SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras
Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen
som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet
med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper
av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden.
Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska
l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat
greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap
kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra
grupper.
ERFARENHETER AV ARBETSTERAPI HOS F?R?LDRAR SOM HAR BARN MED CEREBRAL PARES
Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r
neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och
lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i
exempelvis rygg och leder.
Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att
deras liv kommer att v?ndas upp och ner.
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Livet mellan husen : ett utvecklingsförslag för DisagÄrden
The open air museum of DisagÄrden is situated in the Old Uppsala parish,
Uppsala municipality, are projected to portray a double row village, before
the land enclosure, on the Uppsala plain during the 1860s and 1870s.
DisagÄrden operates under the County Museum of Uppland and serves as an
exhibit of Uppland's farming culture during the late 19th century. However, an
open-air museum is a complex institution where many interests are linked
together. DisagÄrden aims to simultaneously portray an historical
environment while offering broad public appeal.
The DisagÄrden open air museum was inaugurated in 1931 and consists of
relocated buildings that together form three farm complexes "GrÀnbygÄrden",
"SkuttungegÄrden" and "BÀrbygÄrden".
The thesis explores how the close surroundings of a typical farm in
Uppland looked during the 1860s and 1870s. This historical depiction has then
been applied to DisagÄrden in a development suggestion creating a
foundation from which DisagÄrden can structure the close cultivation of the
different farms. The basis of the development program has primarily been
compiled through archival and literary studies but also through on-site visits
and interviews.
How did the concept of open air museums start and what were the ideas
behind the concept? Which external influences affected the situating of
cultivations and buildings? Which crops and species were present on the
farms in Uppland during the specified time period? What was the relation of
the different structures to each other? Which organizations had influences on
the farmer's household of the Uppland plain? The thesis attempts to clarify
the answers to these questions.
The influences affecting on the farmer's household in Uppland were
probably numerous.