Denna rapport har till syfte att beskriva arbetet kring hur en utomhusmöbel kan formges och tillverkas, för att passa ihop med interiör inredning i det fall arkitekturen har suddat ut gränsen mellan inomhus och utomhus. Arbetet utgår ifrån ett personligt perspektiv, och frågan som ställs är hur en möbel ska se ut för att jag ska gilla den, i en för mig tilltalande miljö.Arbetet delades in i tre huvuddelar; formgivning, tillverkning och utvärdering.Formgivningen delades i sin tur upp i olika delmoment, vilka hade till syfte att ge en struktur att jobba efter. Formgivningens första etapp var att formulera vad den färdiga möbeln förväntades uppfylla. Den skulle fylla en funktion som innebar att fyra personer skulle kunna bedriva samkväm kring möbeln samtidigt som de fysiska måtten minimerades. Möbeln skulle avvika från en traditionell utemöbel, och den skulle vara tillverkad i trä.Det fortsatta arbetet med formgivningen innebar en insamling av inspirerande material i form av bilder.

Detta examensarbete bygger på en litteraturstudie och en fältstudie om betydelsen av en god klövhälsa. Klövhälsan har stor betydelse för kornas välbefinnande, men också för deras hållbarhet och mjölkproduktion. Klövsjukdomar delas in i två kategorier, smittsamma - och fångrelaterade klövsjukdomar. I det här arbetet ligger fokus enbart på de smittsamma klövsjukdomarna. Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar inom den svenska mjölkproduktionen, uppbundna stallsystem har bytts ut mot lösdrifter. I de uppbundna systemen står kon uppbunden på en och samma plats vilket underlättar att hålla en god hygien och kon behöver inte förflytta sig för att bli mjölkad eller för att få tillgång till foder. I lösdrifter är det svårt att upprätthålla en god hygien då alla kor går lösa och förflyttar sig runt i stallet och gödseln sprids därmed ut i deras närmiljö. Smittsamma klövsjukdomar står för nära 40 % av alla hältor inom mjölkproduktionen (Watson, 2007) och orsakas främst av en ohygienisk klövmiljö.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

I dagens Sverige är marknadsläget i ständig förändring och på grund av den rådande lågkonjunkturen var år 2011 ett år präglat av minskad försäljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hårt av den senaste lågkonjunkturen är RNB Retail and Brands och då främst deras koncept Sisters. På grund av de sjunkande försäljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebär att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumärke och istället enbart verka som återförsäljare av externa varumärken. Frågan vi då ställer oss är vad de sjunkande försäljningssiffrorna kan bero på. Är det så att de inte känner den målgrupp de vänder sig till? Eller har de inte kunskap om vad målgruppen efterfrågar i ett erbjudande från Sisters? Kunskap om vilken image som är förenat med sitt företag är av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation på eventuella förändringar som bör göras i varumärkesstrategin.

Hästar transporteras över hela världen i syften som försäljning, tävling, träning och djursjukhusvistelse. I många fall, men kanske främst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hästen få träna sig på att lastas innan den ska åka iväg någonstans. Den unga hästen utsätts för många obekanta och främmande situationer i samband med lastning, något som medför att den blir stressad. Den obehagskänsla eller stress som hästen upplever kan uttryckas på flera olika sätt, exempelvis beteendemässigt eller fysiologiskt. Det krävs därför att hästen lär sig vad transporten innebär och att det inte är något att vara rädd för, vilket kan innebära en svår uppgift för djurhållaren.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, växellådor och lastbilar till koncernens varumärken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production är produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde består Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet använder metaller och legeringar för att producera färdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hämtas från fabrikens materialgård.Materialgårdens tillväxt har skett okontrollerat genom åren.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.