I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskolas verksamhet påverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna påverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts är liten och har inte toalett och kapprum inne på avdelningen, och frågan är vilken betydelse det har. Studien har genomförts på en småbarnsavdelning med hjälp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker angående yrkeselevers intresse för matematik, samt även att undersöka hur lärare arbetar och vill arbeta för att väcka elevers intresse och arbetslust. Utifrån syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lära, samt även matematik, vad det är och varför det är viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklärare. Den generella bilden av elever på de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmänhet är ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med ämnet. Lärarna menade att eleverna inte såg någon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förändra den synen.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk.

Orica Miningsservices är ett företag som tillverkar sprängämnen till civil förbrukning. I deras produktutbud finns ett sätt att initiera en sprängning utan att använda elektriska sprängkapslar.  De använder en plastslang som är belagd med ett tunt sprängämnesskikt runt kanten på insidan, och sprängämnen kallas HMX.De finns idag ett analogt detekteringssystem som är baserat på optisk detektering. En lasergivare skickar ljuset igenom plastslangen och den detekteras med en fotocell. För ett säkert mätresultat används två lasergivare med respektive fotodetektorer, de mäter horisontellt respektive vertikalt. Deras resultatvärden summeras i en OP-förstärkare.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar.

Denna rapport är skriven med syfte att få en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebär för dess användare och då främst med betoning på polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser då ämnet är högintressant då polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material när vi sökte på hemsidor och kontaktade nyckelpersoner på polismyndigheter samt övriga myndigheter som är inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL är tänkt att fungera och om vad som är tanken med systemet. Vi ville gå ett steg längre och jämföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som använt det.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Abstract Härstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek.

Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.