Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i Innovations-teknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Handledare har varit universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator professor Leo de Vin.Uppdraget har bestÄtt i att genomföra en designstudie pÄ CamCoil, ett haspelsystem inom frÀmst tillverkande industrin. Anledningen till detta Àr att uppdragsgivaren, Camatec Industriteknik AB, vill att produkten ska göras mer konkurrenskraftig och öka chanserna att kunna sÀlja maskinen utanför Sveriges grÀnser. MÄlet Àr att skapa en varumÀrkessignifikativ konceptlösning som Àr kompatibel med haspelsystemets mÄnga olika utföranden. Handledare hos uppdragsgivaren har varit Mikael Hallenborg.Studien Àr utförd enligt produktutvecklingsprocessen.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasÄngerskas yrkesliv.

Outokumpu Technology i SkellefteÄ fokuserar pÄ teknik som hÀrstammar frÄn företag i Boliden-gruppen och deras gruv-, smÀltverks- och kemiska processer. Företaget erbjuder kunden ingenjörs tjÀnster i form av konsultverksamhet inom omrÄdet frÄn gruva till smÀltverk. Produkter för tillÀmpningar inom smÀltverk erbjuds ocksÄ. En av dessa produkter Àr Kaldougnen som anvÀnds för satsvis smÀltning och processbehandling av metaller sÄsom koppar, bly och Àdelmetaller. För att lagra ugnens rotation anvÀnds idag lagerrullar som vilar mot en löpring monterad pÄ ugnskÀrlet.

Ett av regeringens centrala mÄl för att behÄlla Sveriges styrka som industrination och vÀlfÀrdsstat, Àr att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet Àr stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrÀttats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vÄrd/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta Àr begrÀnsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland pÄbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha nÄgon genomarbetad plan, vilket stÀller innovatören inför svÄra beslut som fÄr tas utan rÀtt beslutsunderlag.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Anestesi pÄ giraff Àr komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning Àr rapporterad till ca 10 %. PÄ grund av giraffens kroppsstorlek och sÀregna anatomi Àr sövning pÄ dessa djur dÀrför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhÄllet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig Ät mellan vilda giraffer och de i fÄngenskap. I det vilda Àr kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevÀrt mindre. Foder och vÀtskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hÀlsostatus kan inte heller bedömas pÄ samma sÀtt som hos djur som lever i fÄngenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lÀgger sig ned.

I den hÀr studien undersöker vi hur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okÀnda sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka frÄn och med att sjukdomen först uppmÀrksammas i svensk dagspress. Syftet Àr att jÀmföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har pÄverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi anvÀnt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under Äret 1987. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn tidigare forskning, dÀr vi bland annat bygger vidare pÄ ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan Àn om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom anvÀnder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Hoten om klimatförĂ€ndringar och global uppvĂ€rmning blir allt mer pĂ„tagliga och kraftiga Ă„tgĂ€rder mĂ„ste till. Genom att lĂ„ta den offentliga sektorn föregĂ„ med gott exempel hoppas vĂ€rldens ledare att resurs- och energieffektiviserande arbete ska bli en sjĂ€lvklar del för alla vĂ€rldens företag. PĂ„ uppdrag av Östra SmĂ„lands Kommunalteknikförbund har dĂ€rför potentialen för energieffektivisering undersökts i ett dagcenter i Hultsfred, SmĂ„land, med fokus pĂ„ ventilation och belysning. Med en metod som bland annat innefattade att studera ritningar och statistik, intervjuer med fastighetsskötare samt flertalet platsbesök, har energianvĂ€ndningen analyserats. För byggnaden i allmĂ€nhet och dessa bĂ„da system i synnerhet och förslag pĂ„ tekniska lösningar för att minska förbrukningen av vĂ€rme och el har tagits fram.

Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.

Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltÀckande tak över bladtopparna. En blisk Àr en skiva och blad som Àr tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet anvÀnds en befintlig blisk frÄn provkompressorn Hulda. MÄlsÀttningen med att förse blisken med ett tak Àr att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lÀgsta egenfrekvenserna samt eliminera lÀckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid anvÀndning av den takförsedda blisken.

DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.

Denna uppsats försöker besvara vad som kÀnnetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. OmrÄdet var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast pÄ den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning.Undersökningen Àr genomförd pÄ ett callcenter i NÀrke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att fÄ en bra bild av vad som dels orsakat men ocksÄ kÀnnetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare pÄtalades att det var svÄrt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen.Det fanns flera kÀnnetecken pÄ konflikter ocksÄ.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Skanska VÀg och AnlÀggning Region Stockholm/MÀlardalen med syftet att inventera byggprocessen vid markupphandling i tidigt skede och samarbetet mellan BoKlok Housing AB, Skanska VÀg och AnlÀggning och Distrikt AffÀr.Bakgrunden till arbetet Àr att Skanska VÀg och AnlÀggning upplever vissa svÄrigheter i sitt samarbete med sitt dotterbolag BoKlok Housing AB. Samarbetet gÀller framförallt framtagandet av kostnadsbedömningar och utförandet av markarbeten som Distrikt AffÀr och Skanska VÀg och AnlÀggning gör Ät BoKlok Housing AB. SvÄrigheterna uppstÄr pÄ grund av olika förutsÀttningar för olika projekt och dÄlig kommunikation. Det som försvÄrar problemet ytterligare Àr att det ingÄr en tredje part, AffÀr Distrikt, som Àr Skanskas nystartade affÀrsenhet. AffÀr Distrikt tar fram kostnadsförslaget medan Skanska VÀg och AnlÀggning utför sjÀlva arbetet i projekten.Studien har genomförts med fokus pÄ byggprocessen, organisationen och det som i dagligt tal kallas ?tidiga skeden?.

I denna uppsats har jag velat kartlÀgga gÄrdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, HÀlsingland under Ären 1722 ? 1771 med frÄgestÀllningarna: hur lÀnge var en bonde gÄrdsansvarig? Hur skedde ansvarsvÀxlingen ? till vem och vid vilket tillfÀlle - det vill sÀga dÄ den gÄrdsansvarige dog, lÀmnade över till arvtagare eller sÄlde till utomstÄende, eller av nÄgon annan orsak? Att sÀga hur lÀnge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gÄrdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gÄrdarna, nÀstan en tredjedel, var bönderna gÄrdsansvariga vÀldigt lÀnge för dÀr hann det bara ske en enda ansvarsvÀxling pÄ de femtio aktuella Ären. Den som har rekordet Àr Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gÄrdsansvaret i hela 37 Är, och kanske mer eftersom han stÄr som bonde i det inledande Äret 1722. Jag vet inte hur lÀnge han varit ansvarig dessförinnan.

Ett anvÀndarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik Àr idag inte sjÀlvklart. Stolthet för sin teknik, intressen som stÄr i konflikt med varandra och dÄligt anpassade verktyg Àr de största anledningarna till det motstÄnd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig anvÀndarcentreringen.Syftet med detta material Àr att utforska möjligheterna att lÄta utomstÄende anvÀndare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vÀdersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med anvÀndarcentrerade tekniker frÄn interaktionsdesignsomrÄdet, anvÀnts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvÀrdering avsymbolbiblioteket med fokus pÄ tillÀmpning.Resultatet visar att de anvÀndarcentrerade metoder som Àr etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsomrÄdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna.