Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Syftet med denna rapport Àr att samla in sÄ mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det Àr med mÀnniskohandel, och just handel med kvinnor. Med hjÀlp av denna kunskap som vi förskansar oss pÄ detta omrÄde ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjÀnst kan tÀnka pÄ att göra vid pÄtrÀffandet av utlÀndska kvinnor som prostituerar sig hÀr i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in pÄ varför man vÀljer att ?handla med mÀnniskor?. Vi har tittat nÀrmare pÄ Strainteorin som Merton skrev pÄ 30-talet.

Denna uppsats syftar till att undersöka lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar om vilken betydelse förÀldrars engagemang har betrÀffande elevens skolsituation. Vi anser Àmnet högst relevant inför vÄr kommande profession dÄ lÀraren förvÀntas samverka med förÀldrarna. Vi har inledande i undersökningen anvÀnt oss av kvantitativa enkÀter med elever samt förÀldrar frÄn fyra olika klasser. Vidare har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jÀmnt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrÄn tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrares, elevers samt förÀldrars uppfattningar kring förÀldrars engagemang samt dess betydelse betrÀffande elevens skolsituation. VÄr undersökning visar att lÀrare, elever och förÀldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. LÀrarna i vÄr studie Àr övertygade om att förÀldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Vi som blivande tandhygienister kommer i vÄr framtida yrkesroll att informera patienter om sjukdomar och ge munhygieniska instruktioner. Vi blev nyfikna pÄ om denna information gör nÄgon nytta och hur patienterna upplever denna. Syftet med detta arbete Àr att genom en enkÀtstudie och en litteraturstudie fÄ en inblick i hur patienten upplever sjukdomsinformation och munhygieninstruktion. Vi valde att jÀmföra tvÄ avdelningar pÄ TandvÄrdshögskolan i Malmö med tvÄ FolktandvÄrdskliniker. EnkÀten delades ut till sammanlagt 40 personer och bestod av 13 frÄgor som berörde tandlÀkarnas och tandhygienisternas informationsarbete.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Dagens ökade krav pÄ effektivisering och kostnadsmedvetenhet skapar behov av att enklare och mer affÀrsmÀssigt kunna anskaffa IT-stöd. Fler och fler företag pÄ marknaden erbjuder sina kunder att köpa IT-stöd paketerat som tjÀnster levererade via Internet. FMV:s inriktning och strategi Àr att i allt större utstrÀckning köpa IT-stöd som tjÀnster dÄ mÄlet Àr att minska IT-kostnaderna. Problemet inom FMV Àr att arbetssÀttet och styrmodellerna inte anpassats till anskaffning av tjÀnster vilket resulterar i svÄrigheter att styra och följa upp avtal samt problem att dimensionera och planera IT-projekten. Arbetet inleddes med en förstudie för att kartlÀgga hur IT-enheten arbetar.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvÄrad livssituation för pollinerande insekter sÄsom fjÀrilar och vildbin. I Sverige Àr mÄnga vildbi- och fjÀrilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersÀttlig ekosystemtjÀnst; pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi pÄverka de pollinerande insekternas livssituation genom att medvetet tÀnka pÄ dessa vid gestaltning av parker och grönomrÄden. Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som Àr de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka vÀxtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och pollen.

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

I den hÀr C-uppsatsen har vi pÄ uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersöktderas informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta redapÄ hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda pÄ omnÄgra kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde anvÀndas. Vi ville ocksÄ fÄen fingervisning pÄ om Eskilstuna Energi och Miljös kÀrnvÀrden kommit fram ochmottagits av kunderna. En ytterligare frÄga var vad respondenterna anser Àr viktigt iett informationsmaterial för att de ska uppmÀrksamma det.Vi valde att anvÀnda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, föratt sedan, med dessa som grund, formulera frÄgor i en enkÀt som skickades ut tillnÀrmare 1 000 kunder.

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.

Denna studie Àmnar undersöka skillnaden i osÀkra anstÀllningar mellan unga kvinnor och mÀn i 14 Europeiska lÀnder dels pÄ landspecifik nivÄ samt indelat i vÀlfÀrdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrÄn European Social Survey frÄn Ären 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillÀmpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer pÄ bÄde individ- och institutionsnivÄ formulerades tvÄ hypoteser: Att kvinnor i större utstrÀckning Àn mÀn innehar osÀkra anstÀllningar samt att den största skillnaden skulle gÄ att urskönja i den konservativa vÀlfÀrdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska vÀlfÀrdsregimen att ha en större sannolikhet till en osÀker anstÀllning.

Syftet Àr att ta reda pÄ vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen Àr att stadens karaktÀr Àr anonymitet och syftet Àr att ta reda pÄ huranonymiteten ser ut idag nÀr stadsmedborgarna Àr kameraövervakade. Studien Àr en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen anvÀnds Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men ocksÄ teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn pÄ trygghet i staden sÄ vÀlsom en del andra kÀllor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillÀmpat pÄ dagens stad. Slutsatserna Àr att dagens stadsmÀnniska Àr bÄde anonym och inte, beroende pÄ hur man serdet. De som syns i kamerans blick Àr de som begÄr brott, medan de andra fortfarande Àranonyma. GÀllande tryggheten kan den uppnÄs genom ett levande folkliv.

SÄrvÄrd Àr en av de mest tidskrÀvande uppgifter i distriktssköterskans arbete, 25-50 procent av arbetstiden gÄr Ät till sÄrvÄrd. Venösa bensÄr drabbar oftast Àldre personer. BenÀgenheten att drabbas av venösa bensÄr ökar markant för personer över 65 Är och fler kvinnor Àn mÀn drabbas. Durationen av venösa bensÄr kan vara mÄnader, Är och till och med decennier. Den inledande bedömningen av sÄr görs oftast av distriktssköterskan samt bedömning av aktuell behandling.