Den snabba tekniken/teknologin erbjuder oss nya uppfinningar varje dag. De flesta av oss hÀnger knappt men de branta svÀngarna med nya uppfinningarna. Avatarer som har blommat ut anses vara en av de anvÀndbarhetsrÀddningarna i organisationswebbsajter pÄ Internet. Men stÀmmer det verkligen, Àr allt som Àr nytt bra och anvÀndbart eller Àr det bara en trend som kommer att slockna med tiden.Denna studie visar vad som tycks om avatarer samt dess anvÀndning i organisationswebbsajter bara frÄn anvÀndarnas perspektiv. De teoretiska samt empiriska studierna har hjÀlpt oss att samla in information om Àmnet.Den teoretiska studien har gett oss större förstÄelse för olika begrepp utifrÄn vÄra byggstenar som har haft en bidragande del till studien.Den empiriska studien gav oss möjligheten att undersöka Àmnet utifrÄn datoranvÀndarnas syn pÄ Àmnet.

Syftet med studien Àr att analysera effekter av integration pÄ prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltsÄ till att klargöra huruvida antalet Är som medlem i EU har pÄverkat prisutjÀmningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrÄn prisdata pÄ mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och Àgg inhÀmtad frÄn EIU. Priskvoten berÀknas och jÀmförs mellan varje enskilt medlemsland i förhÄllande till EU12. HÀrutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och sÀkerhetsrÄdet utifrÄn idag rÄdande förhÄllanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras frÀmst pÄ Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och pÄ Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori pÄ Àr en förÀndring av krigsföringen, en förÀndring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 Ären. Feins teori sÀger att det finns tvÄ vÀgar för att förhindra ett folkmord, den primÀra och sekundÀra preventionen, vilka bÄda redogörs för i uppsatsen.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i SkÄne.Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken Àr en förutsÀttning för Film i SkÄnes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventkulturen frÀmjar Film i SkÄnes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i SkÄne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda pÄ hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen Àr CineSkÄne, M:Dox och Filmbar. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna utreds eventens funktion i Film i SkÄnes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i SkÄnes verksamhet blir ett verktyg för att stÀrka sin egen position i filmsverige och sÀkra den egna tillvÀxten. Det argumenteras ocksÄ för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnÀtverk som nÄr ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen ocksÄ bidrar med Àr till stor fördel för dem..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om konsumenten pÄverkas av att fÄ en gÄva av handlaren. De hypoteser som undersöks Àr om nivÄn av kundtillfredsstÀllelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stÀrks och om lojaliteten ökar nÀr konsumenten fÄr en gÄva av handlaren. Ett experiment utförs pÄ ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader nÀr tre olika gÄvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jÀmförs sedan med resultaten frÄn ett nollvÀrde. I den teoretiska referensramen presenteras teorier som Àr kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsstÀllelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivÄer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet. För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundÀrdata till den teoretiska referensramen.

Optimerade affÀrsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affÀrsvÀrld och en orsak till attföretag vill byta affÀrssystem för att bÀttre kunna hÀvda sig. DÄ dagens affÀrssystem som Àruppbyggda av ett bÀsta sÀtt att utföra en affÀrsprocess, sÄ verkar lyckan vara gjord. Menimplementering av ett nytt affÀrssystem kan innebÀra en stor omstÀllning och förÀndring iverksamheten, dÄ införandet ofta innebÀr att företagets tidigare affÀrsprocesser fÄrförÀndras för att passa affÀrssystemets. Det förekommer Àven att affÀrssystemets processerförÀndras för att passa de vÀl fungerande processer som finns inom företaget. DÀrför hardenna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affÀrsprocessernaförÀndrats i och med bytet av affÀrssystem?Studien inleddes med att inhÀmta teoretiska kunskaper om Àmnet för att dÀrefter undersökaverkligheten genom djupgÄende intervjuer.

Studien syftar till att ta reda pÄ hur musiklÀrare ser pÄ motoriska problem, hur informerade de Àr om elevers svÄrigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstÄ i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter.Den forskningsmetod som anvÀnts i studien Àr den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lÀrare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lÀrarna fÄr reda pÄ motoriska problem och hur de hanterar dem.

Syfte: Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften: Det första syftet Àr att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förÀndrats mellan Är 1986 och 2005. Det andra syftet Àr att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgÄr ifrÄn bankernas Ärsredovisningar som vi har gjort en innehÄllsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning dÀr svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: VÄrt teoretiska perspektiv Àr institutionell teori och kommer mestadels frÄn teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom Àmnet redovisning och risk.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad forskningen sÀger allmÀnt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda pÄ de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det anvÀnds i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. TvÄ olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av bÄde tyckta och elektroniska kÀllor har frÄgestÀllningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det lÀsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstÀmmighet och dialog som centrala, teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Det gemensamma lÀrandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundlÀggande.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera upplevda tillvÀxtutmaningar utifrÄn en företagsledares perspektiv. Genom fokus pÄ tillvÀxtfasen skildras omfattningen och betydelsen av de hinder som tidigare forskning behandlat. Metod: Studien har en teoretisk grund som vi har anvÀnt oss av nÀr vi genomfört individuella intervjuer med utvalda företagsledare i gasellföretag. Dessa teorier har Àven anvÀnts som grund till analysen. Det teoretiska samt empiriska materialet Àr sammanstÀllt under respektive kapitel. Slutsatser: Det teoretiska materialet pÄvisar de utmaningar som företag möter under tillvÀxtfasen. Trots sin starka tillvÀxt under kort tid har samtliga av de intervjuade gasellföretagen upplevt nÄgot av utmaningarna.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstÄ varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angÄende migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt förestÀllningar om landsbygden. AvgÄngsstudenter Är 2015 skrivna i Eda kommun som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet fick svara pÄ en öppen enkÀt. Deras svar sammanstÀlldes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..