Uppsatsens syfte Àr att utreda hur IFRS pÄverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tÀnkas ge upphov till vid företagsvÀrderingar. Metoden Àr deduktiv, och empirin bestÄr av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som anvÀnds vid företagsvÀrdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen pÄ de aktörer som Àr involverade i processen att alstra finansiell information. DÀrför behandlar uppsatsens teoretiska del Àmnen som incitament, trovÀrdighet, objektivitet, Àmnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar pÄ en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och dÀrmed trovÀrdigheten, i finansiella rapporter.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund Àr en ideell förening som stÄr inför stora utmaningar. Organisationen Àr i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har Àven en omfattande kommersiell verksamhet som stÄr för majoriteten av intÀkterna. Under senaste Ären har intÀkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu Àventyras organisationens lÄngsiktiga överlevnad om inte omfattande förÀndringar genomförs. Denna studie Àr menad att, med hjÀlp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar pÄ varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt lÀge.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vevstaksprototyper Ät det Linköpingsbaserade företaget MX Composites. Dessa har för nÀrvarande patent pÄ en tillverkningsmetod och lagringslösning för ett speciellt material kallat MMC, eller metallmatriskomposit. Materialet i sig Àr bra lÀmpat som vevstake pÄ grund av dess relativt lÄga vikt och höga styvhet. Studierna har bedrivits i smörjningssyfte, aspekter som friktion och funktioner av friktion har varit intressanta. Fokus har legat pÄ att praktiskt kunna verifiera de teoretiska berÀkningarna med hjÀlp av en rigg tillverkad för detta ÀndamÄl.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀl Hotellingmodellen förutsÀger prisutvecklingen, efterfrÄgan och den optimala utvinningen av jÀrnmalm under tidsperioden 1970-2000. I uppsatsen görs en jÀmförelse mellan modellen och den faktiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen i uppsatsen Àr den sÄ kallade Hotellingmodellen för en monopolmarknad. Enligt denna bestÀms priset av en Àndlig resurs av tvÄ komponenter, marginalkostnaden, som Àr konstant och marginal user cost som stiger med den Ärliga diskonteringsrÀntan. Uppsatsen Àr baserad pÄ data frÄn LKAB:s Ärsredovisning 1970 och data för pris per ton och produktion i ton av jÀrnmalm pÄ LKAB 1970-2000.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de effekter som uppstÄr i en organisation nÀr denna stÄr inför nya förutsÀttningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsÀttningar kan förÀndra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke pÄ att uppsatsens syfte Àr av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrÄn ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. SjÀlva undersökningen har utförts utifrÄn fallstudier, dÀr intervjuobjekten har valts ut genom ett sÄ kallat snöbollsurval. Informationen frÄn intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgÄtt frÄn styrning av verksamheter och dÄ framförallt de bestÄndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingÄr i denna styrning.

Vi har fÄtt i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrÄnvaron Àr högre pÄ en av företagets avdelningar. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrÄnvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriÀrvÀgar, organisationens innehÄll och arbetets innehÄll kan pÄverka till en högre korttidssjukfrÄnvaro. Vi undersöker Àven om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  VÄr uppdragsgivare, som Àr en svensk pappersindustri, har genom deras hÀlsobokslut 2013 uppmÀrksammat en högre korttidssjukfrÄnvaro pÄ en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrÄnvaro frÄn journalskriven sjukskrivningsdata.

Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.

Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: UtifrÄn denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som Àr kopplade till offentlig upphandling och som Àr av betydelse för överprövning. UtifrÄn denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien bestÄr av tvÄ delstudier som Àr utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gÀllande kommunens helhetsperspektiv.

Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.

Uppsatsen bygger pÄ nÄgra teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lÀrande och framstÀlls hÀr som betydelsefullt sÄvÀl för lÀrande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjÀlp av samtal görs delaktiga i en lÀrandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgÄngspunkt i nÄgra texter författade av Roger SÀljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lÀrande har vi valt att lyfta fram nÄgra texter frÄn Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frÄgestÀllningar dÀr svaren var och en pÄ sitt sÀtt kan belysa samtal i undervisning.