Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Denna uppsats Àr skriven inom Àmnet allmÀnt utbildningsomrÄde och behandlar frÄgestÀllningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan anvÀndas som pedagogiskt redskap inom historieÀmnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som frÀmst anvÀnds Àr tvÄ. Det ena Àr teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra Àr de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till anvÀndandet av film i undervisningen.Som metod anvÀnds teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lÀrare inom historieÀmnet, verksamma inom bÄde grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel pÄ hur film anvÀnds i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken Àr Gunns Imsens bok LÀrarens vÀrld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer KarlegÀrd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmomrÄdet Àr huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

Rapporten har som mÄl att skapa en fördjupad förstÄelse kring utvecklingsmetoder, tester och automatisering inom programvaruutveckling. InnehÄllet i rapporten berÀttar vad som pÄverkar valet av dessa samt gÄr igenom de teoretiska grunderna i en omfattande teoridel. Rapporten tar ocksÄ upp hur valet av utvecklingsmetod pÄverkar möjligheten till att testa och automatisera ett projekt. Förutom den grundliga teoretiska delen finns det intervjuer med personer och företag som Àr insatta inom Àmnet. HuvudfrÄgan har varit hur deras organisation anpassar utvecklingsmetoderna, testerna och automatiseringen till de olika projekt de jobbar med.

Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Undersökningen syftade till att pÄvisa karaktÀren och den teoretiska lÀrandepotentialen hos samtal mellan lÀrare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen pÄ gymnasiet. DÀrtill var syftet att problematisera resultatet utifrÄn lÀrarnas syn pÄ sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lÀrande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfÀllen, intervjuer av fem lÀrare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfÀllena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrÄn uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhÄllningssÀtt. Resultatet pÄvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfÀllena.

I denna studie har jag undersökt textillÀrarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte Àr att belysa lÀrarnas tankar kring innehÄll, syfte och hur de lÀgger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslÀrare som arbetar pÄ högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjÀlp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som gÄr att vÀva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushÄllning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utstrÀckning som det Àr möjligt och det leder till att elever kan gÄ miste om kunskaper som krÀvs för att de skall kunna uppnÄ kursplanens kunskapskrav.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Syftet med vÄr uppsats var att utreda behovet av multilingvistisk kundservice pÄ den svenska marknaden samt att studera hur företag hanterar kunder med icke-svensk bakgrund. VÄrt sekundÀra syfte vara att undersöka affÀrsmöjligheter för ett multilingvistiskt call center. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av kundbaserad teori, dÀr teorier kring Customer Relation Management, kundservice, call center, kommunikation och multilingvistik har anvÀnts för att konstruera vÄrt teoretiska ramverk. Analysen av empirin har i sin tur skett mot det teoretiska ramverket. Metoden som tillÀmpades i studien Àr kvalitativ med en hypodeduktiv och induktiv ansats.

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar.

Denna uppsats behandlar frĂ„gan om hur positivt autokorrelerade störningstermer pĂ„verkar signifikansnivĂ„n för Jarque-Beras normalitetstest för regressionsresidualer. DĂ€rvid genomförs omfattande Monte Carlo-simuleringar med olika ?-, ?-, ?-, X- och n-vĂ€rden. De faktiskt observerade signifikansnivĂ„erna frĂ„n dessa simuleringar jĂ€mförs sedan med de teoretiska signifikansnivĂ„erna frĂ„n Jarque-Beras normalitetstest för observationer, för att se vilken pĂ„verkan autokorrelationen har. Även inverkan pĂ„ de asymptotiskt kritiska -vĂ€rdena behandlas.

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.