Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

I detta arbete, som dels baserar sig pÄ en litteraturstudie och dels pÄ en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrningen. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lÀrare i skolan kan upptÀcka detta och hjÀlpa eleverna. Slutligen stÀlls frÄgan om motoriska problem kan ÄtgÀrdas genom trÀning. I arbetet framgÄr tydligt att rörelser av olika slag Àr mycket stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för inlÀrningsförmÄgan. Det framgÄr vidare att upptÀckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjÀlp i form av olika rörelseövningar kan sÀttas in av kunnig expertis.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolÄren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lÀrande, samt vilka konsekvenser motoriksvÄrigheter kan fÄ för eleven i lÀrandet. Vi vill ocksÄ med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga Ären uppfattar systematisk motorisk trÀning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svÄrigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fÄtt deras uppfattning om motorikens betydelse vid lÀrandet. Pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lÀrandet. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr medvetna om de motoriska förutsÀttningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer pÄ teoretiska och praktiska Àmnen och att det Àr fÄ pedagoger som anvÀnder sig av motoriska övningar vid lÀrande..

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr delvis att beskriva den Funktionsinriktade musikterapins (FMT-metodens) bakgrund, mÄlsÀttning och tillvÀgagÄngssÀtt. Delar av arbetet handlar Àven om musikens inverkan pÄ mÀnniskans motorik och sprÄk, samt huruvida FMT-metoden pÄ sikt kan leda till förbÀttringar av dessa funktioner. Min slutsats Àr att det aktiva musicerande som en person utför, genom FMT-arbetet och som komplement till andra aktiviteter, leder till förbÀttringar inom sÄvÀl de motoriska som sprÄkliga förmÄgorna. .

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att ta reda pÄ om en utökad undervisning i idrott och hÀlsa har ett samband pÄ skolelevers motoriska fÀrdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frÄgorna ?hur ser de motoriska fÀrdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jÀmfört med i SIH-projektet?? och ?finns det nÄgot/nÄgra omrÄden inom de motoriska fÀrdigheterna dÀr skillnaderna Àr sÀrskilt utmÀrkande??MetodDatainsamlingen bestod av tvÄ stycken observationstillfÀllen dÀr vi observerade 60 elever, frÄn en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna gÄr pÄ arbetar med Bunkeflomodellen som karaktÀriseras av att ha fysisk aktivitet pÄ schemat varje skoldag.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀtfrÄgor anvÀnts som insamlingsmetod. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning Àr? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik Àr ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krÀvs ett vÀl fungerande nervsystem som sÀnder signaler till hjÀrnan att vi ska utföra en viss rörelse.