Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Examensarbete 15 hp LÀrarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lÀrande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lÀrandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ relationen motorik och lÀrande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkÀtundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lÀrare i grundskolan. Dessutom anvÀndes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom omrÄdet. Litteraturstudien visar pÄ en splittrad syn gÀllande betydelsen av motorik för elevens lÀrande. DÀremot framhÄlls att det finns ett indirekt samband.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att frÀmja barns inlÀrning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag Àr mer stillasittande Àn förut och att det hÀmmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmÄga. FrÄgestÀllningen Àr vilken kunskap förskollÀrarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet anvÀnder motorisk trÀning i deras verksamheter. För att ta reda pÄ resultatet gjordes en kvalitativ forskning med Ätta förskollÀrare som intervjuades enskilt dÀr intervjufrÄgorna var öppna för att ge förskollÀrarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollÀrarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att frÀmja fortsatt fysisk aktivitet, men det Àr fÄ som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Motoriken prÀglar Àmnet idrott och hÀlsas alla vrÄr. FrÄn skeppsbrott till dans, allt prÀglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska trÀningen ser ut i skolan och hur metoder anvÀnds genom tvÄ frÄgestÀllningar; vad anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av för innehÄll vid trÀning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lÀrare i idrott och hÀlsa syftet med innehÄllet.TvÄ metoder anvÀndes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med Ärskurs 2, Ärskurs 5 och Ärskurs 6 vid fyra tillfÀllen per Ärskurs. Intervjuerna gjordes pÄ Ärskursernas lÀrare efter varje avslutad lektion eller dag med frÄgor som berörde de just observerade lektionerna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket syfte har verksamma förskollÀrare med att trÀna barns motorik? PÄ vilket sÀtt anvÀnds miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?PÄ vilket sÀtt anvÀnds motoriken i förskolan för att frÀmja inlÀrning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsÀttningarna för en fortsatt god hÀlsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svÄrigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna Àr eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlÀtta inlÀrning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlÀrning hos barn i skolÄr 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.? Vad finns det för samband mellan motoriska svÄrigheter och inlÀrning?? Vad finns det för samband mellan motoriskt vÀlutvecklade barn och inlÀrnings- förmÄga?? Vad finns det för koppling mellan barns motoriska fÀrdighet, sjÀlvförtroende och inlÀrning?MetodI studien deltog 34 elever, uppdelade pÄ tvÄ skolklasser i skolÄr 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad pÄ motoriska baskunskaper, dÀr de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens lÀsutvecklingsresultat, sammanstÀlldes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivÄn sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med tvÄ lÀrare.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till Är tre. Det vi Àr intresserade av Àr pedagogernas tankar kring anvÀndandet av sin inomhusmiljö med avseende pÄ den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfÀlten. VÄra intervjufrÄgor behandlar fyra huvudomrÄden, anvÀndandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhÄllandet till lÀroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssÀtt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ÀmnesomrÄden.

Denna studie Àr inriktad mot motorisk trÀning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen:Hur pÄverkas den motoriska förmÄgan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hÀlsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?FrÄgan besvaras genom att jÀmföra den motoriska förmÄgan hos tvÄ grupper förskolebarn. En försöksgrupp, dÀr undervisning prÀglas av motorisk trÀning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp dÀr verksamheten leds av ordinarie lÀrare och dÀr observationsresultat visar att fÄ motoriska moment Àr inkluderade.Motivet bakom studien utgÄr ifrÄn förskolebarns sÀrskilda behov av motorisk trÀning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lÀt vi bÄda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgÄngspunkt.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

I detta arbete, som dels baserar sig pÄ en litteraturstudie och dels pÄ en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrningen. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lÀrare i skolan kan upptÀcka detta och hjÀlpa eleverna. Slutligen stÀlls frÄgan om motoriska problem kan ÄtgÀrdas genom trÀning. I arbetet framgÄr tydligt att rörelser av olika slag Àr mycket stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för inlÀrningsförmÄgan. Det framgÄr vidare att upptÀckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjÀlp i form av olika rörelseövningar kan sÀttas in av kunnig expertis.