Examensarbetet vi har skrivit om Inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med Inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med Inkludering.

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera Inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet Inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad Inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att Inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, Inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring Inkludering och strategier för Inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra Inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för Inkludering.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad Inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med Inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att Inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med Inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad Inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad Inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med Inkludering av barn med autism.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet Inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet Inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt Inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående Inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera skolans Inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med Inkludering av särskoleelever. -          Hur uppfattar respondenterna begreppet Inkludering?-          Hur upplever biträdande rektorer att Inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att Inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med Inkludering av särskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.ResultatResultatet visar på att begreppet Inkludering är svårt att definiera.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet Inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet Inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande Inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna Inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla Inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit Inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie.

Syftet med denna studie har varit att belysa Inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat Inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av Inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur Inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av Inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

Motivet till studien är intresse och nyfikenhet för att ta reda på mer om hur lärare ser på Inkludering. Med kunskap därom finns möjlighet att förstå vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att särskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskap om hur grundskollärare med erfarenhet av Inkludering ser på inkluderande undervisning. Studien utgår från begreppet Inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar på frågeställningarna vilka erfarenheter har grundskollärare av att undervisa elever enligt grundsärskolans läroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra Inkludering? För att nå studiens syfte användes en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med Inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av Inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring Inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med Inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av Inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och Inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, Inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet Inkludering definieras med att vara ?med i något sammanhang?, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om.