Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna.

Syftet med studien är att undersöka exempel på hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för årskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i så fall lärarna på och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lärmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förståelse för naturvetenskapens sätt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lärare som har undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Alla de intervjuade lärarna har en lärarexamen och har undervisat i biologi i årskurserna 1 till 6. Lärarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har någon form av naturvetenskaplig utbildning.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

I syfte att undersöka om och hur lärarens inställning till problemlösning och undervisning förhåller sig till elevens tänkande har vi vänt oss till tre klasser i skolår 3. I vår teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgått från vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna två problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lärarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sämst resultat men störst variationer i lösningarna. Utifrån vårt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, både när det gäller problem, metod och arbetsform för att nå den viktiga djupa förståelsen..

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur pedagoger kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolår 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan från årskurs 1 går att använda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det är nödvändigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger använder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer också fördelarna med att använda sig av skönlitteratur istället för traditionella läromedel.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur lärare arbetar med skrivundervisning i ämnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lärarens skrivundervisning kunde jämställas med en traditionell- eller processorienterad skrivträning. Dessutom ville vi skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärarnas val av skrivundervisningssätt. För att kunna beskriva olika sätt att se på skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som är aktuell för vårt arbete. Vi har även beskrivit teorier om skrivande och lärande.

Syfte: Undersöka lärares erfarenheter av de nationella proven och målen i matematik för åk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och målen fått på lärares undervisningsstrategi, syn på lärande, lärares resonemang kring elever i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkätstudie av lärare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv använts. Resultat: De nationella proven och målen i matematik för åk 3 har delvis medfört att lärare förändrat sin undervisningsstrategi mot ett mera målfokuserat arbete där proven/målen fungerat som goda arbets- och avstämningsverktyg.