Sökresultat:
865 Uppsatser om Inkluderande landskap - Sida 42 av 58
Jämförelse mellan markörer för funktionellt järnstatus på Siemens Advia 2120 och Sysmex XN-1000
Syre transporteras från lungorna, via blodet bundet till erytrocyternas hemoglobin, till kroppens alla celler. En hemoglobinkoncentration i blodet under referensintervallet definieras som anemi och påverkar hela kroppen och försämrar den fysiska prestationsförmågan. Järnbristanemi är en anemi med otillräcklig järntillförsel till benmärgen på grund av tomma järnförråd (absolut järnbrist) eller försvårat järnutnyttjande (funktionell järnbrist). Analysparametern HYPO på analysinstrumentet Advia 2120 (Siemens) mäter andelen hypokroma erytrocyter (erytrocyter med lågt hemoglobininnehåll) och anses vara en av de bästa parametrarna för att påvisa funktionell järnbrist. Analysparametern Hypo-He på analysinstrumentet XN-1000 (Sysmex) är en forskningsparameter för samma ändamål.
Högläsning för yngre barn : sett ur pedagoger och barns perspektiv
Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.
Konstlandskap : ett projekt om en konsthall på Bergdala gård, Kivik
Abstract
? What is an exhibition hall?
? How do you create tension between art and
nature?
? Why should an exhibition hall be situated in the
country
side; would that add to the experience?
? What are the conditions of exhibiting
contemporary art?
These are some of the questions I first asked
myself when I came to work with this project on
an exhibition hall outside Kivik, Österlen. These
questions brought me to new places, meetings and
ideas.
The team working actively to realize this
project, calls it ?Art by the Sea?. The team has
been working with the project since 2001 .
Inkludering i f?rskolan - F?rskoll?rares yrkesprofession i relation till barns individuella behov och utbildning.
Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Inkludering och kommunikation i förskolan : En studie om pedagogers erfarenheter av inkludering och kommunikationsverktyg i förskolan
Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.
Om att bygga landsbygd - ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka :
I have studied the suburban
municipality of Botkyrka, south of
Stockholm, from a rural perspective.
Through that I`ve compared how
countryside comes into being with the
planning and building of suburbs.
I have looked for a definition of
Countryside, and found that it is
often explained or defined in negative
terms, as what it is not. In that it
says nothing about what it really is,
or about the qualitiies it has to it.
Botkyrka is a suburb, but it does in
large parts consist of countryside.
Apart from defining countryside and
rural I´ve been searching for a
definition of suburbia, of it´s
structure and the mental picture we
have of it as a cultural phenomena.
In order to understand the role that
suburbs have in planning I describe
their history from Italian
renaissance villas to sprawl.
By opposing urban and rural, modern
urban planning and how rural areas
are created, I´ve come to a
definition of rural planning and the
making of countryside. To make
countryside, planning and building
should come from individual needs and
desires. A relationship to the
surroundings based on continous
interaction between the human beeing
and it´s environment, a constant
process of shaping and reshaping.
To put my thoughts to the ground I
have collected examples of projects
and ideas, that fits into my view of
what rural planning and making
countryside is all about. They are
put in different categories according
to the possibilities of influence and
to what degree it is put into private
hands.
The first category is
?allemansrätten?, every mans right.
That is the rigt to use private land
as long as you don´t disturb or
destroy.
Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstj?nster. Akt?rers perspektiv p? orsaker och l?sningar
Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet.
Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.
Delaktig eller bara närvarande?
Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers delaktighet i sina åtgärdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta på hur pedagoger förhåller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i så fall ser ut.
Jag använder mig av två olika metoder. Dels en textstudie av 15 åtgärdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien är endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.
Hållbarhetsredovisningens för- och nackdelar: en fallstudie av behovet av hållbarhetsredovisning i ett mindre energibolag
Under senare år har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrån miljömässiga och sociala aspekter. På grund av detta har organisationer börjat känna en ökad press att arbeta för en hållbarutveckling. För att visa vad man gör för en hållbar utveckling och för att skapa trovärdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frågor. Från denna utveckling har hållbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagsläget är det främst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hållbarhetsredovisningar.
Den Urbana Trädgården - Ett självorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana
trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i
städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap
föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker
vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra
fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker
om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning
och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :
In the increasing urban environments and the
modern societies demands for sustainability
there is a challange in planning cities with a
balance between density and a satisfying access
of recreational environments. For attractive cities
these environments need to be designed to fit
every inhabitants? demands and opinions in some
way. Increased knowledge and understanding
is therefore needed about how different design
styles in landscape architecture affect people
and the cities. In this bachelor thesis benefits
and disadvantages as well as the experience
and impact of two fundamental design styles
i discussed; naturalistic and formal/abstract
design.
Väckelsen och bönhusen i Nätra församling : varför de kom, varför de var så många och vad de hade för betydelse för bygden
I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ?Norrlandsläseriet?, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen.
Regionala urvalskriterier och ansökningsmodeller för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 i Uppsala län
Många av de verksamheter som bedrivs på landsbygden genererar mervärden för allmänheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter på landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som sträcker sig till 2020. Programmet ska sträva efter målsättningarna inom EU2020 strategin som är en hållbar och smart tillväxt för alla. För att få bäst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga länsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handläggare vid länsstyrelsen kan använda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som är anpassade efter länets förutsättningar, behov och prioriteringar.