Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren.Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan.Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

För att underlätta program-till-programkommunikation har SOA (Service Oriented Architecture) utvecklats. SOA har som mål att bidra med riktlinjer för att det ska bli lättare för två applikationer att kommunicera med varandra (Samtani & Sadhwani 2002a). Web Services är en standard som bygger på SOA-arkitekturen och det som gör Web Services speciellt är att tekniken ska vara plattforms- och språkoberoende (Clabby, 2003).Sun och Microsoft har utvecklat varsin plattform för utveckling av Web Services-applikationer. I denna rapport genomförs en litteraturstudie för att undersöka vilket stöd plattformarna har för utveckling av Web Services och för att ta reda på vilka skillnader som finns mellan plattformarna. Skillnaderna undersöks sedan för att se om de kan leda till problem då en användare vill integrera Web Services skrivna i olika plattformar.Resultatet i denna rapport visar att de båda plattformarna har ett bra stöd för att utveckla Web Service-applikationer.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Syfte: Syftet är att beskriva hur controllers i svenska stora företag i olikabranscher uppfattar affärssystemet och dess påverkan på verksamhetenoch hur de använder och påverkas av affärssystemet för arbete medekonomistyrning.Teoretisk referensram: Vi använder oss av två delar i teorin. Den ena handlar om affärssystem,integrering, implementering, ledningskontroll i systemet och system förekonomistyrningen. Den andra delen tar upp litteratur och forskningkring controllers, controllers och ekonomistyrningen, skillnader mellanbusiness och accounting controllers, controllers utvecklingen i sambandmed IT och den nya controllerrollen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, surveyundersökning,med åtta controllers på sju svenska stora företag i olika branscher.Angreppssättet i uppsatsen är det deduktiva, då vi har utgått från redanexisterande teorier och forskning för att utarbeta intervjufrågorna iuppsatsen. Intervjuerna som vi har genomfört är våra primära källor somhar gett resultat till empirin som senare har analyserats ochavslutningsvis lett till våra slutsatser.Empiri: Vår empiri är det resultat som vi har fått som baseras på åtta personligadjupintervjuer med controllers. Det finns en spridning blandrespondenterna eftersom de har olika lång arbetslivserfarenhet och olikapositioner inom sina företag: från business controller till CFO.Slutsatser: Angående vår första frågeställning i uppsatsen om hur svenskacontrollers uppfattar affärssystemet och dess påverkan på verksamhetenfann vi som våra slutsatser att de anser att affärssystems integrering intefungerar, att affärssystemet styr affären och att det brister i redskap förledningskontroll och strategiarbete.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgårdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under våren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ?Jämställdhetseffekten? (JHE). JHE handlar om jämställdhet och inkludering i fritidssektorn och bygger på 9 steg: Värdegrund, Förebilder, Gemenskap, Särskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, Långsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur chefer på strategisk nivå och ungdomssamordnare och fritidsledare på operativ nivå arbetar med metodmaterialet ett år efter utbildningsinsatsen.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av vinjettmetoden för att samla in vår empiri.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling.

The aim for this essay is to adress questions concering ethnic and cultural experiences and in what way it affects our experience of being in different landscapes. By studying how ethnic experiences are expressed in the landscape and the ongoing process of interaction between them, this essay sets out to discuss the significance of cultural aspects in the landscape. The perspective of this essay is that both landscape and ethnicity can be viewed as something constructed which is shaped and maintained by ongoing interactions in the landscape.While examples are taken from different parts of the western world, the main focus is to study how these experiences take place and are being negotiatiated in a particular landscape, an allotment area outside Malmö, Sweden.In the first part it is shown how the landscape can be read as a landscape of powerrelations and how these relations are related to ethnic experiences.In the next chapter the discussion concerns whether we can talk about different ?ethnic landscapes?. Research suggest that the use and perception of the landscape differs among ethnic groups.

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.