Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att Inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att Inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att Inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och Inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och Inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svårigheter/problem som pedagoger på olika förskolor avser när de talar om barn i behov av stöd. Syftet har också varit att undersöka hur förskolan arbetar för att Inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som är i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser är barn i behov av stöd.

Syftet med denna studie är att få och skapa förståelse för hur förskollärare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och även hur förskollärare konkret arbetar för att Inkludera alla barn i förskolan. För att uppnå detta har syftet brutits ner i tre frågeställningar. Dessa behandlar hur förskollärare och förskolechefer beskriver organiseringen för att Inkludera alla barn, vi benämner detta som formuleringsarenan. Hur förskollärarna konkret arbetar för inkludering på individ- och gruppnivå, vilket vi benämner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jämförelse mellan de två arenorna.

Detta projekt gick ut på att under åtta veckor ta del av en produktionspipeline där målet var att utifrån arkitektritningar av ett studentboende återskapa den planerade ytan i en 3D-miljö sammanfattad i ett antal utrenderade kamerasekvenser. Detta för att bättre kunna presentera och skapa översikt hos utomstående som inte varit inblandade i själva planerings- eller produktionsstadiet, med speciell inriktning på framtida hyresgäster. Rapporten kommer att handla om hur projektets produktionspipeline planerades och byggdes upp, samt Inkludera bilder från det färdigutrenderade materialet..

I denna rapport diskuteras hur wikis kan användas med målet att Inkludera fler elever medmatematiksvårigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare åldrar. Rapporten är gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen är att studien kan inspirera matematiklärare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus på wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna Inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att använda wiki bygger på att eleverna samarbetar, vilket i sig kan få positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter från användandet av wikis visar också ett antal andraväsentliga fördelar. Elever som av olika skäl har svårt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte på samma sätt påverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att Inkludera samtal i ett skönlitterärt temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att Inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus på deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vår undersökning består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med våra två fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar även tilldelade dokument angående företagens investeringsprocesser. Vår teoretiska referensram består utav teorier som berör ämnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. Vår empiri består utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att Inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn på deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i årskurs fem har utförts för att få en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn på grupparbete och anser sig själva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer däremot att det finns faktorer som eleverna tycker påverkar deras delaktighet, såsom uppgiftens utformning, gruppsammansättning och kommunikationssvårigheter. Eleverna har även svarat på hur de arbetar för att Inkludera andra i arbetet och visar på att de har en vilja att få sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att Inkludera båda könen i undervisningen.