Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även Inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som Inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Syfte: Syftet med denna studie var att värdera användningen av lågkontrast-optotyper, jämfört med traditionella högkontrast-optotyper, vid subjektiv refraktionering hos individer med åldersrelaterad makuladegeneration. Samt att undersöka om detta ger ett mer exakt refraktionsvärde och därmed bättre syn.Metod: Subjektiv refraktion utfördes mot hög (100 %) och låg (10 eller 25 %) kontrast hos 15 patienter med åldersrelaterad makuladegeneration. Ett objektivt värde i form av ett autorefraktorvärde eller habituell korrektion användes som utgångsläge. Bracketing-teknik, specialbeställda flipprar från Multilens, provbåge, provglas och 3 olika starka korscylindrar (±0,25 DC, ±0,50 DC och ±1,00 DC) användes till refraktionen. Visus mättes i fyra olika kombinationer: korrektionen man fann vid högkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast; och korrektionen man fann vid lågkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast.Resultat: Vektors analys användes för att analysera skillnaderna i refraktionsvärden mellan hög och låg kontrast.

Simuleringsmodeller kan användas för att bättre förstå och förutspåmänniskors rörelse i olika gatumiljöer. Olika typer av modeller är bra påolika saker, med vissa kan man på makronivå simulera hundratusentalspersoner samtidigt för att få en överblick och med vissa kan man gå nerpå mikronivå och följa enskilda individers rörelse. Problemet med dessamodeller är att de inte tar hänsyn till det faktum att merparten av människori en folkmassa inte är ensamma, ca 70 procent av personerna harkompisar, kollegor eller anhöriga som de vill hålla sig nära. Den här rapportentar hänsyn till dessa grupper av människor, det tas även hänsyntill stillastående personer runt omkring i den simulerade miljön. I dennarapport belyses fördelarna och möjligheterna som nns med att användasimulering som hjälpmedel vid planering av olika byggnadsprojekt.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att Inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer Inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras inställning till att Inkludera elever i behov av särskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. Jämförelser gjordes vad det gäller kön, yrke, ålder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och ämnesinriktning.Teori: Undersökningen, som är kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill säga med en ut-gångspunkt i såväl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, där män verkade ha en nå-got mer positiv inställning till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollärare/fritidspedagoger var mer positiva i sin inställning än lärare. Spe-ciallärarnas uppfattning överensstämde ganska väl med förskollärare/fritidspedagoger.

Bakgrund: I Sverige finns det idagnästa en miljon som röker dagligen och en halv miljon som snusar. I gymnasiet röker8 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna dagligen. Av degymnasieelever som snusar är det cirka 25 procent pojkar och cirka 10 procentflickor. Rökningen beskrivs som en social företeelse bland ungdomarna och dempåverkas att bruka tobak från vänner och familj. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva gymnasieelevers uppfattningar om vad somskulle kunna bidra till att de slutar att använda tobak.

Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR.

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att Inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker.

SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt Inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället.Våra forskningsfrågor är:Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola är mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tätortsnära skogen är en viktig arena för utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska värdena där kan säkerställas med en skötselplan. Studieområdet Stadsliden är en central och välbesökt stadsskog i Umeå. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya målsättningarna för skogen är att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jämte inventering av studieområdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska värden i Stadsliden, i form av skogliga värden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna främst värdesatte närhet till skogen.