Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna Inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska Inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna Inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, Inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

En studie av hur lärare på gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lärarnas arbete och kunskaper i hbt-frågor. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, speciellt hbt-frågor, vilken kompetens kring hbt-frågor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer är på skolan. Mot detta ställs liknande frågor till eleverna för att kunna jämföra lärarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lärare, sex elever och en skolsköterska.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att Inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med Inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen.

Hedgefonder är en relativt ny investeringsform på den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnå en positiv absolut avkastning med låg risk. Hedgefonder är en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jämföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. Då hedgefonders avkastningsmönster ofta inte är normalfördelade tappar Mean-Variance måtten sin exakthet.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.