Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras nÀr text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 Ärs kursplan för Äk 7-9 behandlar livsfrÄgor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebÀr att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framtrÀder för eleven. Inom detta perspektiv Àr en viktig utgÄngspunkt att pÄ det sÀtt vi individer uppfattar oss sjÀlva och omgivningen styrs av och konstitueras i sprÄket.  PÄ sÄ sÀtt kan skolböckernas sprÄk genom text sÀgas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur fÄr konsekvenser för elevens förhÄllande till kristendomen och dess utövare. Men ocksÄ i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsÄskÄdning.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lÀrandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjÀlp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark sÀrartsdiskurs om kön, som bygger pÄ tvÄ könskategorier, flickor och pojkar, som Àr ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn Àr kompetenta och intelligenta? om de bara fÄr vistas i intelligenta lÀrandemiljöer framstÄr synen pÄ kön som essentialiserande.

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera lÀromedel Àmnade för litteraturundervisningen i svenskÀmnet för grundskolans senare Är, mer specifikt Ärskurs 7?9. Genom en kartlÀggning av hur mÀnskliga litterÀra gestalter konstruerades i litteraturantologier sÄ Àmnade undersökningen belysa och tydliggöra de förestÀllningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. FrÄgestÀllningen som undersökningen utgick ifrÄn var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet Äterfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med lÀroplanen och skolans vÀrdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var Äterkommande i de olika antologierna.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet Ärets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksÄ barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekvÀma tider; kvÀllar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare frÄn normen av vad barn bör göra pÄ kvÀllar och helger.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse av tvÄ kartlÀggningar av prostitution pÄ Internet: ?NÀr prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjÀlp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlÀgga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsÀljare?/ ?prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjÀlp som socialsekreteraren erbjuder sexsÀljaren, analyserats.    Analysen och jÀmförelsen har visat att författarna till de bÄda texterna har skildaförhÄllningssÀtt till prostituerade, sig sjÀlva som socialsekreterare och den hjÀlp de erbjuder sin mÄlgrupp. Det förhÄllningssÀtt ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? visar upp ligger nÀra ett förhÄllningssÀtt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hÄllningen till prostitution.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. FrÄgestÀllningen Àmnade till att undersöka tvÄ frÄgor. Den första frÄgan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD frÄn och med 1999-dÄ Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.