Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

SOA eller tjÀnsteorienterad arkitektur har varit bokstavsförkortningen som tagit de flesta med storm de senaste Ären. Det har Àven varit den arkitektur som Ästadkommit mest uppstÄndelse i media. Dock har den i mediala skrifter sÄ gott som uteslutande fÄtt stÄende ovationer och nÀstan höjts till skyarna som frÀlsaren för alla verksamheter, stora som smÄ. Denna studie stÀller sig frÄgande till om medias bild av SOA verkligen stÀmmer överens med verkligheten samt huruvida SOA kan leva upp till de förvÀntningar som mÄttats.MÄlet med uppsatsen Àr att fungera som nÄgot av en motpol till den positiva kritik som SOA blivit tilldelad. Att fÄ se bÄda sidor av samma mynt Àr sÄledes nÄgot av ett ledord som genomsyrat studien frÄn början till slut.

I den hÀr studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs nÀr de anvÀnds av anstÀllda vid UmeÄ universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartlÀggning av hur orden anvÀnds och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns nÄgon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjÀlp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag pÄ begreppskÀnnetecken för bÄda orden. Dessa begreppskÀnnetecken utgjorde sedan grunden för en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kÀnnetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag Àven tillÀmpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys pÄ mitt material.Resultaten visar att det finns nÄgra begreppskÀnnetecken som kan sÀgas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvÀllstidningars skildring av krisen pÄ Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jÀmföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pÄgÄtt under 15 Är efter antagandet av miljökvalitetsmÄlet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms mÄlet inte vara nÄbart till 2020, det Är riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmÄlen ska vara uppnÄdda till. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur rÄdande diskurser pÄverkar möjligheten att uppnÄ miljökvalitetsmÄlet, utifrÄn hur det framstÀlls i politiska texter. För att ta reda pÄ det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgÄngspunkt i att sprÄket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. DÀrför grans-kas texternas sprÄkliga innehÄll, bÄde det som nÀmns och utelÀmnas i dokumenten. Diskursanalysen utgÄr frÄn vilken syn som förmedlas pÄ mÀnniskan, naturen och förÀndring i texterna om miljökvalitetsmÄlet.

I denna uppsats anvÀnds diskursanalys för att undersöka vad som framstÀlls som problemet i jÀmstÀlldhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framstÀllning fÄr för jÀmstÀlldhetsarbetet och jÀmstÀlldhetsintegrering som politisk ÄtgÀrd. Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jÀmstÀlldhetspolicy, tvÄ jÀmstÀlldhetsplaner samt ett samordningsmöte för jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen Àr Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ?What is the problem represented to be??. Det Àr ett angreppsÀtt som analyserar policys med syftet att skapa förstÄelse för hur problem ?skapas? i policys problemformulering.

This is a study that aims to discern whether there are any differences between upper secondary level school textbooks published both before The Living History Forum (a government agency that works with issues on tolerance, democracy and human rights) was founded and after with regards to their depiction of Judaism in general and anti-Semitism and the Holocaust in particular. Underscoring the relevancy of this topic, in 1997 CEIFO (The Centre for Research in International Migration and Ethnic Relations) and BrÄ (Swedish National Council for Crime Prevention) conducted a survey among school children which revealed a lack of knowledge regarding the Holocaust (including whether it had even occurred). With this educational deficiency in mind, this study attempts to determine if there is an active development in text-book authoring regarding this subject.Using Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) eight textbooks (four old and four new) are examined and compared in order to see if there have been changes in discourse regarding this topic over time. Fairclough's critical discourse analysis is a method used to analyse the relationship between discourse and changes in social and cultural development, and is thus employed in this case to determine if any significant changes have been made in textbooks regarding this topic.As a future teacher in religion it is important for me (and others) to be aware of this type of issue in order to be able to combat it when encountered in schools. It is also important, and part of one?s responsibility as a teacher, to actively and critically work with and review textbooks.This study has not found any major changes in the depiction of Judaism and anti-Semitism in any of the textbooks reviewed.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person Àr lÀmplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frÄgestÀllningar berör frÄgor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som dÀrmed framtrÀder och vad dessa diskurser sÀger om personens yrkeslÀmplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra och vilka konsekvenser det fÄr.Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Informanterna bestod av studenter pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet förhÄller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen Àr döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Karisma Àr ett fenomen som under lÄng tid vÀckt stort intresse och fascination bland mÀnniskor, dÀribland mig sjÀlv. DÀremot Àr begreppet aningen diffust och det har dÀrför varit svÄrt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhÀlle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestÀmd social kontext i samhÀllet idag, vilket jag har gjort genom att analysera sjÀlvhjÀlpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrÄlning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framstÀllningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förÀndringar i samhÀllet kommit att förÀndra betydelsen av karisma.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig vÀljare.Den frÄga författarna stÀllde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke pÄ sprÄk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrÄn att texter, dÀribland politiska texter utgör en pÄverkan pÄ hur förÀndring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och vÀrderingar sker. UtifrÄn detta synsÀtt anvÀnde sig författarna av FaircloughŽs tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, dÀribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts pÄ sprÄkanvÀndning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna anvÀnt begrepp som traditionellt sÀtt anvÀnts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett antal sjĂ€lvbiografiska berĂ€ttelser, utgivna mellan Ă„r 1990 och 2013, Ă„skĂ„dliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. KĂ€rnan i uppsatsen utgörs av att sjĂ€lvbiografiska böcker anvĂ€nds som utvĂ€rderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men Ă€ven för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benĂ€mns det trygga mötet, motstĂ„ndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstĂ„nd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har Ă€ven pĂ„visats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhĂ€ver en eller flera mer Ă€n övriga.