Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har anvÀnts som övergripande teori och metod dÀr Àven tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande Àmnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har frÀmst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men Àven vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framtrÀdande diskurserna i det analyserade materialet Àr förstÄelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

I följande uppsats jÀmförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstÀmmer eller ej. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de tvÄ aktörerna..

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

AbstractTITLE Birdflu in the press ? a critical discourse analysis on the tabloidnewspaper ExpressenAUTHOR Per VĂ„gebrantSUPERVISOR Malin SveningssonPURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?This primary research question holds three more specified research questions:o What does Expressens discourse about the birdflu look like?o What actors are participating in the articles?o Why does the discourse look like this?THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebÀr att medieproducenter pÄverkar sin publik frÀmst genom att bekrÀfta förhÄllanden som redan existerar i dagens samhÀlle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger Àven medier makt att förÀndra vilka diskurser som blir de rÄdande i samhÀllet. Magasinen har en maktposition inom medievÀrlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en Äldersbaserad mÄlgrupp.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.

The aim of this paper is to study how multiculturalism is expressed in the Swedish labour market policy. The method used for the investigation is a discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language.By using theories of national identity and multiculturalism we aim to investigate how multiculturalism is expressed in the labour market policy. With this method we aim to analyze the discourse of a political report made 2008 by the current government about integration strategies in Sweden.

Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.