Syftet med studien Àr att se hur socialtjÀnsten med sina barnavÄrdsutredningar kan vara en del i upprÀtthÄllandet av könsspecifika normer, förvÀntningar och vÀrderingar.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och vÀrderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och vÀrderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det Àr en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavÄrdsutredningar upprÀttade av socialtjÀnsten dÀr hÀlften gÀller flickor och hÀlften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig frÄn det som stÄr i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgÀnge och sexuella relationer en stor del av texterna, dÀr det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner Àven att skillnaderna har förÀndrats en del i jÀmförelse med den tidigare forskning vi tagit del av dÀr det framhÄlls att flickor i allmÀnhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att bÄde pojkar och flickor görs till subjekt men ocksÄ objekt beroende pÄ situation..

Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, dÀr fokus ligger pÄ att pÄvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrÄn en definition given av konsumtionssamhÀllet. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gÀllande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestÄende av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hÀmtas frÄn fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda Äldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. HÀr tydliggörs hur man, nÀr man talar om kvinnan i materialet, hela tiden Àr positionerad inom en konsumtionsdiskurs sÄvÀl verbalt som visuellt. Studien syftar Àven till att sÀtta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka pÄ konsekvenser som tidningarnas representationer har pÄ kvinnors vardag, dÄ studien pÄvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojÀmlik samhÀllsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhÀllets objektiva stÀllning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys av den reviderade versionen av lÀroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. VÄr huvudfrÄga Àr: Vilken Àr den rÄdande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret pÄ vÄra frÄgestÀllningar försöker vi nÄ genom att göra en djuplÀsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus pÄ likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla ÄskÄdliggör vi genom att göra en begreppsrÀkning dÀr vi tittar pÄ hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar Àven utgÄngspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssÀtten som Àr en den foucaultanska diskursanalysens tvÄ huvudangreppssÀtt för att analysera en text eller företeelse.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning pÄ hungerfrÄgan. Analysens material bestÄr av artiklar publicerade i svensk dagspress frÄn januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingÄtt i studien har alla berört hungerfrÄgan och hur gentekniken kan pÄverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys anvÀnts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. FrÄgestÀllningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter pÄ samhÀllet förstÄs ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det rÄder en motstÄndsdiskurs mot GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan och en föresprÄkande diskurs.

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poÀng.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Svenska befolkningens hÀlsa började pÄ allvar att uppfattas som en samhÀllelig angelÀgenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mÀtmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hÀlsa. Inom BMI omrÄdet kan en brist pÄ forskning upplevas pÄ bland annat BMI:s pÄverkan. MÀnniskan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, bÄde professionella och privata aktiviteter fyller mÀnniskans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som anvÀndes i undersökningen var diskursanalys dÀr lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar analyserades.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..