Sökresultat:
2078 Uppsatser om Inkörsportshypotesen och diskursanalys - Sida 24 av 139
Religionsfrihet
Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.
FÄngarna, fÀngelset och motstÄndet
Den hÀr uppsatsen behandlar kriminalvÄrden utifrÄn fÄngarnas perspektiv som den skildras i tidningen KÄkbladet, som Àr skriven av fÄngar i Sverige och som Àven i första hand riktar sig till fÄngar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvÄrden lÀggs fram genom en diskursanalys av KÄkbladet. Analysen visar hur fÄngarna framstÀller sig sjÀlva och den personal som dagligen arbetar med dem i fÀngelset samt vilken bild fÄngarna mÄlar upp av kriminalvÄrden som institution. Livet i fÀngelset skildras i texterna som prÀglat av kontroll och fÄngarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt dÀr fÄngarna genom gemensamt motstÄnd gör ansprÄk pÄ att sÀtta sig upp mot kontrollen.
Hur konstrueras prostitution? : En kvalitativ textanalys och jÀmförelse av tvÄ perspektiv pÄ prostitution
Synen pÄ och lagstiftningen kring sexköp har lÀnge skapat diskussioner om fenomenet, bÄde i relation till sÀljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har Àven skapat diskussion internationellt dÀr den har blivit bÄde hyllad och avvisad utifrÄn olika perspektiv och synsÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrÄn olika perspektiv och hur det Äterspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jÀmförelse av tvÄ brukarorganisationer med olika perspektiv pÄ prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i SamhÀllet (PRIS). Studien utförs med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nÀmligen olika och fÄr olika betydelser beroende pÄ hur det konstrueras av samhÀllet och hur det tolkas av samhÀllets genusordning.
PÄ tal om metadon : En diskursanalys av lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling
LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.
Det mÄlande barnet. Diskursanalys av estetiska lÀroprocesser i relation till Deweys estetiska erfarenhetsbegrepp.
THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.
Sekter eller nya religiösa rörelser ? kan man kalla dem vad man vill? : En diskursanalys av nya religiösa rörelsers, eller sekters, framstÀllning i nÄgra utvalda lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet.
Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.
Miljö och hÄllbar utveckling i lÀroplanen : En diskursanalys av Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11
Detta examensarbete Àr en diskursanalys av lÀroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hÄllbar utveckling i lÀroplanen, samt att undersöka hur detta har förÀndrats efter att begreppet hÄllbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hÄllbar utveckling, och ger perspektiv pÄ hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar Àven miljödidaktiska perspektiv pÄ hÄllbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras Àven internationella influenser av begreppens innebörd och mening.
Vem Àr Assange? : En studie om framstÀllningen av Julian Assange i svensk press
Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.
'Vi' och 'dem' : -En diskursanalys av konstruktionen av gruppidentitet hos Moderaterna, Sverigedemokraterna och VĂ€nsterpartiet
The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who?s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ?us?, and others are being created as ?them?.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups.
Professionellas syn pÄ ungdomars cannabisanvÀndning -En diskursanalys
Syftet med denna studie Àr att undersöka professionellas sÀtt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgÄngspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning. Resultatet visar att professionellas sÀtt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig Ät, bÄde vad gÀller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som pÄverkar droganvÀndningen.
Positionering av en blivande statsminister : Kritisk diskursanalys och textanalys av ett politiskt tal
I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.
Talet om matematik i skolan - En diskursanalys. Vad pÄverkar en god matematikundervisning? Utan tal blir det ingen matematik
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.
Positiv sÀrbehandling : En diskursanalys av den politiska debatten rörande ÄtgÀrder för att motverka diskriminering
Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.
Synen pÄ hemlöshet : En diskursanalys av hemlöshetsarbetet i Norrköpings kommun
The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research.
Hansastaden pÄ slÀtten : En diskursanalys av nÄgra texters framstÀllning av bostadsomrÄdet Jakriborg
Denna uppsats Àr en diskursanalys om hur nÄgra olika tidningar framstÀller bostadsomrÄdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen Àr att förstÄ vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och Àven se till de reaktioner som Jakriborg Àr ett svar pÄ.Det framkommer bland annat tvÄ ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen Ät Jakriborg skapas och artikuleras genom att jÀmföras och visa pÄ motsats med 1960-70 tals projekt.