Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman FaircloughÂŽs critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syftet med studien Àr att diskutera hur sex lÀrare frÄn grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser dÀr olika definitioner lÀggs i begreppet. LÀrarna i vÄr studie har uttryckt att de kÀnner sig begrÀnsade inför arbetet med strategier för inkludering.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur media framstÀller Malmö stad i samband med bombdÄdet pÄ RÀttscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvÀlls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvÀlls- och dagstidningar som valts ut Àr de allra första rapporteringarna om bombdÄdet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrÄn sex olika diskurser.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we?ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people?s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael FoucaultŽs theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Mitt syfte Àr att undersöka hur hinduer och hinduism framstÀlls i fem olika lÀroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgÄngspunkt i Nathan Söderbloms lÀrobok frÄn 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. FrÄgan Àr om en förÀndring skett över tid i lÀroböckernas text, och vad de förÀndringarna i sÄ fall kan bero pÄ ? i relation till andra diskurser.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Aldrig förr har media haft en sÄdan central roll i mÀnniskors liv och idag Àgnas ett stort in-tresse för hÀlsofrÄgor. Media Àr en kÀnd plattform för nÀringslÀra, och information om kost och nÀring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgÀnglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har pÄ senare Är varit stor och hÀlsomagasin sÀrskilt har en stor influens pÄ mÀnniskors hÀlso- och kostvanor. DÀrför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som nÀringsÀmne framstÀlls i hÀlsomagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som nÀringsÀmne och fettrika livsmedel framstÀlls i ett hÀlsomagasin.