De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

Detta arbete har framkommit efter ett nära samarbete med NCC Construction Sverige AB då en efterfrågan på en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig på att kunna användas när anställningen av polsk arbetskraft övervägs för att se vilka rutiner som bör följas vid anställning och under anställning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa från Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om händelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frågan om vart social försäkring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa från Sverige är deklaration i Sverige en viktig post, men även avstämning med facket.En checklista har gjorts utifrån rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingår i anställandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas så att en mer specifik arbetstagare (ex.

Uppsatsen syftar till att undersöka förväntningarna hos framtidens arbetskraft och dess tankegångar gällande ledarskap inom restaurangbranschen. I bakgrunden behandlas bland annat ungdomsledarskap. Där är det likt många andra ledarskapsteorier viktigt att vara en förebild och på ett humanistiskt sätt leda en grupp till framgång. Empirin införskaffades genom en enkätundersökning på hotell- och restauranggymnasieelever i årskurs tre. Resultatet visar att egenskaper som efterfrågas av eleverna är en ansvarstagande ledare som värderar teamkänsla och är en lagspelare.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal.

Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetstrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetstrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen.

Titel: Spelstreamingens påverkan på tv- och dataspelsmarknadens konsumenter. Författare: Alexander Farman & Emil Frick. Handledare: Ossi Pesämaa. Institution: Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola. Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.

Titel: Extern hjälp ? faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraftProblem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

AbstractThe use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them.There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation.For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ).

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

Bemanningsbranschen har det senaste decenniet vuxit fram explosionsartat till följd av ändrad lagstiftning och krav på ökad flexibilitet hos företagen. Syftet med denna uppsats har varit att beskriva fem fallföretags erfarenheter av att hyra in personal från bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka arbetsuppgifter som företagen hyr in personal till, vilka motiven för inhyrningen är, om den ordinarie personalen har uppvisat motstånd mot inhyrningen, om desammas motivation har påverkats till följd av inhyrningen och om företagskulturen har haft betydelse för inhyrningens framgång. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där respondenter både har varit ordinarie personal som arbetar tillsammans med den inhyrda personalen och personalansvariga. Några av de slutsatser som vi har kunnat dra utifrån fallföretagens erfarenheter är att kommunikationen av motivet till inhyrningen påverkar hur väl inhyrningen fungerar.

The use of temporary workers gives companies the opportunity to be flexible, by avoiding hiring and dismissing workers because of economic conditions and trends in demand. The management control in use at the company has the purpose of influencing employees? behaviour to act in the company?s best interest and towards its goals. The management control should also influence the behaviour of the temporary worker. The companies have to create motivation and commitment among the temporary workers although they are employed by a staffing agency.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

SammanfattningDatum:2011-01-14 Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare:Lennart Bogg Titel:Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord:Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering:Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte:Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod:Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats.