Syftet med vår studie var att ta reda på vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lägger vid högläsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med högläsning och hur den tillämpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger såg högläsning som något betydelsefullt och nödvändigt i verksamheten. Vidare framkom det i vår studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstå vissa hinder som påverkade högläsningens prioritet.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the innovation process of companies, and to analyse how important success factors and obstacles are in their innovation process.Method: The investigation strategy used for this essay was to interview companies that work with innovations. The essay has a qualitative approach. Both primary ? in the form of interviews - and secondary data ? literature found in books, scientific articles and internet - have been used to achieve our results.Results: The result of this essay is: there is not just one inovation process that is applicable to all companies. On the other hand, there are some guidelines that could be followed in the process.

Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vår första kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Syftet med studien är att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling på den nationella arbetsmarknaden när hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjälp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka länder företagen väljer att flytta till samt de faktorer som påverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling kan skapas när produktionen flyttar utomlands..

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens väg mot det svenska språket kan se ut. Vi har tittat närmare på hur man kan förbättra denna inlärning, vilka problem och hinder som är vanligt förekommande samt vilken roll som hemspråket har vid svenskinlärning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vår VFU-period. Denna del redovisar vi i vår resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande våra frågeställningar och dessa har samlats i vår litteraturgenomgång.

Lek är en naturlig del av barns liv. Lek är en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva färdigheter och förser barnet med sociala färdigheter, kreativitet och självmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsättning utför färre aktiviteter än andra barn och ofta leker för sig själva. I många fall beror det på att de inte har tillgång till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsättning samt att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för att skapa förutsättningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.