Sökresultat:
1064 Uppsatser om Ingćende av avtal - Sida 12 av 71
SakrÀttsliga ansprÄk och obligationsrÀttsliga invÀndningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention
FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.
Hur vill vedlevande solit?rbin bo? Rekommendationer f?r utformning av bihotell.
Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r
produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i
?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens
landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.
Barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon ? en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r
barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon
upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala
v?lm?ende.
Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam
Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.
BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)
Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och
queerteori.
Finansiell leasing - en studie av tre problemomrÄden i ett avtal om truckleasing
Syftet med denna uppsats Àr att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehÄller tre generella kÀrnproblem; grÀnsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara pÄ detta vis ska vi diskutera kring om en förÀndring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke pÄ att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.NÀr det gÀller grÀnsdragningsproblematiken Àr det avtalets syfte, utformning och formulering som Àr avgörande för avtalstypen. GÀllande leasingavgiften Àr problemet att leasegivaren kan justera denna pÄ grunder som för leasetagaren Àr svÄrkontrollerade. LikasÄ Àr det inte heller alltid sjÀlvklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehÄller. Problemet med friskrivningsklausuler Àr att dessa kan vara oskÀliga och att innebörden kan vara svÄrtolkad för leasetagaren.
Riktade kontantemissioner i privata aktiebolag
KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.
36 § avtalslagen mot oskÀliga ansvarsfriskrivningar i kommersiella avtal : En komparativ studie med Common Law
In claims for unfair dismissal due to alleged redundancy, the burden of proof should be shared to enable an employee to have the cause of redundancy tried. In such a case, the employee should present evidence of an invalid cause ? such as personal reasons ? and the employer should account for the redundancy. With reference to their conflicting interests, the law favours the employer if the redundancy can be accounted for even if the employee maintains his or her position. This would have been reasonable practice if the employer?s evidence was subject to the same scrutiny as that of the employee but, as long as redundancy is considered a valid cause in itself, this is not the case.Redundancy does not come from nowhere, but it occurs when employers carry out their management decisions.
Avtalsmekanismen : en undersökning av NJA 2006 s. 638 och dess samband med avtalslagens modeller för avtalsslut
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
Problematik med mÄlkostnadskalkylering: Hur kan en leverantör pÄverka processens förutsÀttningar?
Bakgrund och problem: MÄlkostnadskalkylering innebÀr att ett företag samarbetar med sina leverantörer för att tillgodose slutkundens önskemÄl och för att kontrollera kostnadsnivÄerna. I vÄr uppsats undersöker vi vilka kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörernas möjlig-het till inflytande inom ramen för en mÄlkostnadskalkyleringsprocess samt hur leverantörer sjÀlva kan pÄverka processens förutsÀttningar.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som finns kring vad som avgör hur mycket en leverantör kan pÄverka mÄlkostnadskalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod, och som en del i detta personliga intervjuer, för att kunna fÄ en bra kontakt och för att kunna förstÄ respondenten. Vid urvalet av företag utgick vi frÄn Volvo Personvagnar och tre av företagets leverantörer, Autoliv AB, Bulten AB och Finnveden Metal Structures AB, som vi har valt ut sÄ att alla inte har samma beroendestÀll-ning gentemot Volvo Personvagnar.Resultat och slutsatser: En av de kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörers möjlighet till inflytande inom mÄlkostnadskalkylering Àr leverantörens beroendestÀllning till köparen. Ju större beroende, desto mindre gÄr att pÄverka. En annan faktor som pÄverkar Àr typen av komponent som leverantören tillverkar.
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.
Agentavtal under artikel 101.1 FEUF - en studie av kommissionens riktlinjer i ljuset av EU-domstolens praxis
För en producent som ska utöka sin affÀrsverksamhet i nya lÀnder finns mÄnga alternativa distributionsformer att vÀlja mellan, exempelvis egna anstÀllda, agentur eller ÄterförsÀljare. Valet beror till stor del pÄ hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affÀrsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att anvÀnda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestÀmma till vilka priser och inom vilket geografiskt omrÄde agenten fÄr sÀlja producentens varor till tredje man. Det beror pÄ att agentavtal, till skillnad frÄn ÄterförsÀljaravtal, enligt praxis frÄn EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmÄnligt att utse en agent som distributör istÀllet för en ÄterförsÀljare.För en producent Àr det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gÀller för agentavtal ska vara tillÀmpliga.
UpphovsrÀttslagens genomslagskraft mot fildelaren : Vad pÄverkar möjligheterna att fÀlla en fildelare?
Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan pÄ upphovsmÀn och rÀttighetsinnehavare vad gÀller möjligheterna att sÄvÀl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intÄg i samhÀllet har pÄ senare tid stÀllt förhÄllandet mellan de bÄda pÄ sin spets.Fildelningen Àr idag ett stort problem för sÄvÀl rÀttighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det Àn svÄrare att stoppa spridningen av upphovsrÀttsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första sprÄng med lanseringen av tjÀnsten Napster men idag Àr det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrÀtten pÄverkas till stor del av EU-rÀttsliga direktiv men ocksÄ av utom-EU-rÀttsliga konventioner och internationella avtal. PÄ senare Är har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att Äterta kontrollen över immateriella rÀttigheter.För Sveriges del har detta bl.a.
Veckodagseffekter pÄ den ryska börsen RTS
Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..