Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Ingćende av avtal - Sida 13 av 71

UpphovsrÀttslagens genomslagskraft mot fildelaren : Vad pÄverkar möjligheterna att fÀlla en fildelare?

Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan pÄ upphovsmÀn och rÀttighetsinnehavare vad gÀller möjligheterna att sÄvÀl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intÄg i samhÀllet har pÄ senare tid stÀllt förhÄllandet mellan de bÄda pÄ sin spets.Fildelningen Àr idag ett stort problem för sÄvÀl rÀttighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det Àn svÄrare att stoppa spridningen av upphovsrÀttsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första sprÄng med lanseringen av tjÀnsten Napster men idag Àr det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrÀtten pÄverkas till stor del av EU-rÀttsliga direktiv men ocksÄ av utom-EU-rÀttsliga konventioner och internationella avtal. PÄ senare Är har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att Äterta kontrollen över immateriella rÀttigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

Att leva med hemodialysbehandling : patienters upplevese av livslÄng behandling pÄ dialysmottagning : en litteraturöversikt

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Åtalsprövning vid immaterialrĂ€ttsintrĂ„ng : En orĂ€ttvis utformning?

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

UnderhÄll vid vÀxelvist boende

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Koppling mellan regleringen av gÄvor mellan makar och frÄgor om dold samÀganderÀtt

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Fastighetstillbehör och Àgarkongruens : SÀrskilt om samÀgarproblematiken i JB 2 kap. 4 §

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

LÄtskrivande : om att utveckla sitt lÄtskrivande och artisteri

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Principer för omplaceringar enligt 22 § LAS

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Barfota pÄ jobbet? : -En uppsats om klÀder och klÀdkoder pÄ arbetsplatsen.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Kommunernas markanvisningar för bostÀder : En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och VÀxjö

En stor del av de nyproducerade bostÀderna byggs pÄ mark som ursprungligen Àgts av en kommun. Marken fördelas dÄ till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rÀtt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering pÄ mark som kommunen Àger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att vÀlja byggherre och bestÀmma hur exploateringen ska genomföras.

SÀg det i toner - och i ord! : olika vÀgar till att tolka körmusik

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

N?R KROPPEN SVIKER - Tankar om d?dshj?lp fr?n personer med ALS och deras n?rst?ende. En litteratur?versikt

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

En relationell och konventionell syn pÄ avtal

Varje dag sluts en mÀngd olika affÀrsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rÀtt svar pÄ frÄgan om vad som gÀller, nÀr samtliga omstÀndigheter blivit bekrÀftade. Emellertid Àr svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affÀrsvÀrlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har dÀrför valt att skriva denna uppsats för att sjÀlva fÄ förstÄelse för varför det finns ett annat system utöver gÀllande rÀtt, pÄ vilket sÀtt det fungerar och problemen som kan uppstÄ i och med existensen av flera rÀttskÀllor..

MEPS och WinBygg 2000 : En studie av kalkyleringsprogram vid skadereglering

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering pĂ„ uppdrag av flera olika försĂ€kringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försĂ€kringsskador.Den ersĂ€ttning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det nĂ€rmaste uteslutande pĂ„ de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 berĂ€knat.Examensarbetet Ă€r en studie om anvĂ€ndandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstĂ€mmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssĂ€tt kartlĂ€ggs och förbĂ€ttringar föreslĂ„s.MĂ„let Ă€r att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjĂ€lp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan förbĂ€ttras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullstĂ€ndig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador frĂ„n varje försĂ€kringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->