Syftet med studien var att kartlägga de kunskaper diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och när information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls från ett frågeformulär bestående av kunskapsfrågor samt frågor som skulle belysa vilken medvetenhet vårdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. Målgruppen var det totala antalet diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor som arbetar inom primärvården Region Skåne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sändes enkäten ut till 91 personer på 32 olika vårdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

Bakgrund: Barn och ungdomar med typ 1diabetes har en kronisk sjukdom. En överförflyttning från barn-och ungdomsvård till vuxenvård är därmed oundviklig. Övergången emellan vårdorganisationerna tar vid under en ömtålig period i livet när ytterligare förändringar sker för de unga personerna, exempelvis inträdandet in i vuxenlivet.Syfte: Syftet var att beskriva unga personers erfarenheter av överförflyttningen från barn- och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Uppsatsen baseras på en litteraturöversikt av tio artiklar. Kvantitativa samt kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Via analysen av artiklarna uppkom tre teman.

Den tidigare friska människan blir plötsligt beroende av främmande människor och tvingas sätta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smärta och många även rädsla över att dö. Akutsjukvård bygger på ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest akuta behovet av vård ska få företräde, vilketinnebär att ickeakuta patienter får vänta. Den anställde bär ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vårdpersonalensbemötande på somatisk akutmottagning, för att vårdpersonal ska få en större förståelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt.

Noninvasiv ventilatorbehandling är en vanligt förekommande behandling på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor möter ofta patienter med denna behandling. Forskning kring området menar att de flesta patienter kräver någon form av sedering för att tolerera behandlingen. Det är därför viktigt att intensivvårdssjuksköterskor har en medvetenhet om hur patienterna upplever behandlingen, något som kommer med erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med noninvasiv continuous positive airway pressure (CPAP)-behandling.

Vid både ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tätt inpå redan befintlig bebyggelse. Då dessa innehåller både kontor, bostäder samt övriga verksamheter är risken stor att dessa påverkas negativt av buller från närliggande byggarbetsplatser. I dagsläget finns allmänna råd som Naturvårdsverket har tagit fram. I dessa går det att utläsa vilka ljudnivåer buller från byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider på dygnet dessa gäller. Det är viktigt att komma ihåg att allmänna råd inte är bindande utan endast riktvärden som i möjligaste mån bör följas.

Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av:hur uppåtriktad kommunikation främjasatt kommunicera impopulära budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mål för motivationövriga sätt att skapa motivationarbetsledarnas sätt att motivera sig självaFrågeställningarna är följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig själva?Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser är nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer där designer och projektledare inte befinner sig på samma ort, utan istället cirka 60 mil ifrån varandra, så går det att påstå att kommunikationen är avgörande för utgången av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i Umeå medan min uppdragsgivare och projektledare är lokaliserade i Jukkasjärvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer är att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med Astronomiåret 2009. Den fråga som jag har valt att bearbeta är således hur designarbete på distans kan underlättas.Ett tält kommer att sättas upp under vintern 2008/2009 på älven nedanför ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris.Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en organisation inom direktförsäljning, där direkt kontroll av arbetet är svårt, försöker säkerställa att personalen utför ett bra arbete. Samt att titta på eventuella konsekvenser när arbetstagare inte sköter sina arbetsuppgifter. Uppsatsen är en kvalitativ studie där resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer från nio anställda på organisationen, varav fem butikschefer, tre butiksanställda och en från företagets HR-avdelning. Resultatet visar att organisationen i hög grad styr sina anställda genom olika sorters listor för att säkerställa att arbetsuppgifter blir gjorda. En annan styrform som visade sig viktig var gemenskapen på stationerna.