Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Praktiskt arbete inom institution innebÀr kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella ÄtgÀrder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid tvÄ sÀrskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillÀmpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillÀmpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mÄngdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrÄn kunskap, erfarenhet och personlighet.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

Inom kognitionsforskningen kring individers förmÄga att skatta vardagliga fenomen har det uppstÄtt tvÄ lÀger. Ett hÀvdar att mÀnniskor gör optimala skattningar och ett lÀger hÀvdar att sÄ inte Àr fallet. I artikeln ?Optimal predictions in everyday cognition? (2006) fastslÄr Griffiths och Tenenbaum utifrÄn grafisk analys att mÀnniskor Àr bra pÄ att göra betingade skattningar av vardagliga fenomens lÀngd eller mÀngd. Författarna argumenterar för att mÀnniskor har kunskap om fenomenens fördelningar och att denna kunskap ligger till grund för skattningarna.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vad som karaktÀriserar organisationskulturen inom svenska tingsrÀtter. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en förstÄelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av tvÄ tingsrÀtter, Lunds- och Nacka tingsrÀtt. Den datainsamlingsmetod vi anvÀnt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrÄn vÄr studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktÀriserar organisationskulturen i svenska tingsrÀtter.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

TjÀnster Àr fundamentalt annorlunda Àn varor. TjÀnster Àr immateriella, och kan inte lagras. TjÀnster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. NÀr den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjÀnsteföretag Àr likvÀrdig mellan företag i samma bransch, fÄr den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjÀnsteutövare. Det hÀr förhÄllandet Àr utmÀrkande för företag i hotellbranschen, dÀr byggandet av kundlojalitet Àr viktigt.