Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta kandidatexamensarbete behandlar en matematisk idealisering av spricktillvÀxt i en halvcirkelskiva, med givna randvÀrden. Ett samband kunde hÀrledas mellan spricklÀngden beskriven av och den idealiserade deformationen f pÄ randen till skivan. Informellt kan detta skrivas enligt relationen nedan, dÀr cm och Fm Àr tvÄ explicit givna funktioner..

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats Àr i huvudsak att studera hur man som formell ledare pÄverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har ocksÄ varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen Àr tillÀmplig i en magisteruppsats. Den metod jag har anvÀnt Àr strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lÀrprocesser hos oss bÄda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till Àr att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem Àr viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den kÀnslomÀssiga stress som kan föregÄ hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Detta examensarbete Àr utfört under vÄrterminen 2009 pÄ Högskolan i BorÄs pÄ uppdrag av BrÀmhults kommundel/BorÄs Stad. BorÄs Stad Àr uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för Àldreomsorg av sina invÄnare. BrÀmhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, bestÄr av sju omrÄden; Boda, BrÀmhult, FrÀmgÀrde, HÀssleholmen, Hyberg, SvensgÀrde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anstÀllda; 400 inom Àldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan deras bild av ett framgÄngsrikt ledarskap.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det övergripande syftet med studien Àr att ge ökad kunskap inom fenomenet teamarbete samt att öka förstÄelsen för lÀkare, kurator och psykologs upplevelse av teamarbete, i olika form, och pÄverkan pÄ patientvÄrden inom vuxenpsykiatrin. För att besvara detta har nio kvalitativa intervjuer genomförts med representanter frÄn tre olika team inom vuxenpsykiatrin. Intervjuerna har sökt svar pÄ professionernas upplevelser kring ansvarsomrÄden, ledarskap och hur patienters behov uppmÀrksammas som följd av arbetsformen. Resultaten visar att professionerna upplever ansvarsomrÄden som tydliga, Àven om vissa respondenter inte fÄr utnyttja sin fulla kompetens. Ledarskapet beskrivs som tydligt trots att endast ett av teamen har en formellt utsedd ledare, det formaliserade teamet, som har uttalat ansvar för ledarskapsuppgifter.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Vid en vindkraftsetablering Àr verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samrÄda med berörda parter. Miljöbalken Àr emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrÄdet och Àven om Boverkets vindkraftshandbok ger fler rÄd, vilar ett tolkningsansvar pÄ verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrÄdsbegreppet. Fokus ligger pÄ centrala arenor och aktörer samt vilka pÄverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen pÄ vad samrÄd bör inneböra Àr beroende av vald utgÄngspunkt.

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebÀr för förÀldrar att formellt ha rÀttighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frÄgestÀllningar: Vad vill förÀldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt PÄ vilket sÀtt vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod anvÀndes bÄde en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 126 förÀldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen dÄ jag ville ta reda pÄ förÀldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att förÀldrarnas kunskap om vad förÀldrainflytande i förskolan innebÀr Àr bristfÀllig.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.