Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Informella möten - Sida 3 av 40

IAS 40 : Hur ser revisorns roll ut efter införandet

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utstrÀckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag Àr dock inte en helt lÀtt process vilket innebÀr att företag ger sig ut pÄ en ofta okÀnd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende pÄ vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man Àr verksam inom. En förstÄelse för marknaden möjliggör en minskad osÀkerhet och en effektivare verksamhet för företag.UtifrÄn insamlad information utformades en förestÀllning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sÀttet företag hanterar dessa hinder Àr med hjÀlp av mutor.

MÄste man muta? : studie över svenska företag i Ryssland

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utstrÀckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag Àr dock inte en helt lÀtt process vilket innebÀr att företag ger sig ut pÄ en ofta okÀnd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende pÄ vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man Àr verksam inom. En förstÄelse för marknaden möjliggör en minskad osÀkerhet och en effektivare verksamhet för företag.UtifrÄn insamlad information utformades en förestÀllning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sÀttet företag hanterar dessa hinder Àr med hjÀlp av mutor.

Complexity Leadership : En analys av ledarskap och dynamiska nÀtverk

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Entreprenöriellt lÀrande - Tolkningen och implementeringen pÄ en grundskola i Eskilstuna

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

Ekonomistyrning i Internationella Organisationer - En fallstudie av Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur svenska koncerner gÄr tillvÀga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgÄr frÄn fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsÀtt gÀllande struktur, ekonomiska processer sÄ som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata vilket lÀmnats av respondenterna frÄn vÄra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning mÄste de informella processer samspela vÀl med de formella processerna..

Informellt och utvecklingsinriktat lÀrande hos kommunala fastighetsskötare : En fallstudie om lÀrande i arbetslivet

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Kunskapsöverföring i ett interorganisatoriskt samarbete -En studie av hur formen för kunskapsflödet pÄverkar kunskapsöverföringen

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Informellt och utvecklingsinriktat lÀrande hos kommunala fastighetsskötare: En fallstudie om lÀrande i arbetslivet

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Vem bestÀmmer? : en undersökning av elevers uppfattning av informellt inflytande i gymnasieskolan

Syftet med detta examensarbete har varit mÄngfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen pÄ sina program, generellt sett och i samhÀllskunskap A. I detta har vi Àven undersökt skillnader mellan mÀns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de Àr nöjda med inflytandet pÄ sin utbildning. Slutligen Àr syftet att skapa en modell för utvÀrdering av elevinflytande.Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning, som vi har genomfört pÄ fyra program, pÄ en gymnasieskola i Mellansverige.

GenvÀgar, smitvÀgar och andra stigar

MÄlet för det hÀr kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman nÄgra aspekter i syfte att öka förstÄelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis stÀlls stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att nÄgon börjar gÄ och att andra vÀljer att följa efter i samma spÄr. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa kÀnsla för rum. NÀr vandraren lÀr kÀnna rummet genom rörelsen, synen och kÀnslan kan rummet bli till en plats.

JÀmstÀlldhetsplan och informell jÀmstÀlldhet pÄ en politisk arbetsplats

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

Maktelitens nÀtverk : En kartlÀggning över formella och informella nÀtverk i PiteÄ

Inom svensk samhĂ€llsvetenskap Ă„terfinns fĂ„ elitstudier. DĂ€remot har det varit vanligare i andra lĂ€nder som USA, och i en kĂ€nd studie av det amerikanska samhĂ€llet hĂ€vdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts dĂ€r man har kartlagt de finmaskiga nĂ€tverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar pĂ„ liknande resultat, att de informella kontakterna Ă€r mycket viktiga nĂ€r det gĂ€ller maktutövning.

Complexity Leadership: En analys av ledarskap och dynamiska nÀtverk

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

Elevinflytande : En studie om lÀrares syn pÄ och arbete med elevinflytande

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ samt arbete med elevinflytande. I vÄr uppsats har vi velat belysa förutsÀttningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fÄtt fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer, utifrÄn den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lÀrare ser pÄ elevinflytande skiljer sig Ät. Det formella inflytandet kÀnnetecknas av klassrÄd och elevrÄd medan det informella prÀglar inflytandet i undervisningen.

Comaea : FrÄn reell kompetens till formell kompetens

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->