SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks..

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar ? en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Denna uppsats handlar om västra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarnahar valt att göra en enkätstudie för att få en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt dåfortfarande många ledare tycker att utbildningarna kanbli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektetännu.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på ledarskap och på förskollärares roll som ledare, lärare och pedagogisk ledare. De forskningsfrågor som ställdes var hur förskollärare ser på begreppen ledare, lärare och pedagogiska ledare, vad de anser krävs av en ledare i förskoleverksamheten, om de använder sig av någon särskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende på om de arbetat lång eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, där sex förskollärare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollärare ansåg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. Däremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stå för.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv.

LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.

De allt plattare organisationerna i dagens samhälle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgång för ett par decennier sedan inte längre fungerar. De ständiga och snabba förändringarna i samhället har gjort det nödvändigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat också måste inkludera ett förändringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgångspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingår i organisationen. En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlägga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och även hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. Frågeställningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna är önskvärda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nämnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.