Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen.

I dagens samhälle möter vi ständigt ledares behov av att öka sin kompetens när det gäller att hantera kritiska situationer inom den offentliga sektorn. Bristande kompetens hos ledarna drabbar inte bara dem själva utan även medarbetarna. Många uttalar sig om att det bristfälliga ledarskapet i den offentliga sektorn ger upphov till rekryteringssvårigheter, hög sjukfrånvaro, ineffektivitet, kvalitetsproblem, resursbrist och brist på kompetens. Även forskningsartiklar visar att det är högre sjukfrånvaro pga. dåliga ledare och det illustreras dagligen i dagspress och nyhetsförmedlingar.I vår kultur saknar vi metoder att hantera problemet med dåligt ledarskap.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhället vilket har medfört att förhållandena i skolan också påverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebär skolnedläggningar. Staten styr vårt handlande genom formella regler och på arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lång tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhället att reglera kommunernas sätt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Fackförbundet är en politiskt styrd organisation, vars syfte är att förbättra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. Vår studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer är viktiga för att förstå hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena är.Studien är kvantitativt inriktad och syftar på hur mötena fungerar på förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie använder vi oss av en enkät, intervjuer och i viss mån observation.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget.Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna.