Sökresultat:
600 Uppsatser om Informella läroprocesser - Sida 10 av 40
Förskoleklassens innehÄll och arbetssÀtt ? intention och fallstudie
SyfteStudiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara pÄ mitt syfte har jag dels lÀst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med tvÄ förskollÀrare. Jag har Àven haft formella samtal med tvÄ förskollÀrare, en grundskollÀrare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till Àr att förskollÀrarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare pÄ deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna Àr barncentrerade. FörskollÀrarna anvÀnder sig av den lÀrande leken och ett för barnen meningsfullt innehÄll.
Visionen om den jÀmstÀllda arbetsplasten- en studie av kommunanstÀlldas erfarenheter och kunskaper om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhtesarbete vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona
Sverige utnÀmndes senast Är 2006 till vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Samtidigt
visar forskning tvÀrt om att Sverige inte Àr ett jÀmstÀllt land och att
ojÀmstÀlldhet finns pÄ en rad omrÄden i samhÀllet. Denna studie syftar till att
problematisera Àmnet jÀmstÀlldhet genom att belysa det formella och informella
jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona
kommun. Med utgÄngspunkt i de anstÀlldas upplevelser sökte vi svar pÄ följande
frÄgor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anstÀllda om det formella och
informella jÀmstÀlldhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och
hinder finns vid förvaltningen för att uppnÄ en jÀmstÀlld arbetsplats? Studien
inleds med en definition av jÀmstÀlldhetsbegreppet och jÀmstÀlldhetsarbete, och
en förförstÄelse för Àmnet skildras.
Granskning av matematiklÀromedel för gymnasieskolans yrkesprogram : Avsnittet om ekvationer
Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.
Elevinflytande i SĂ€rskolan
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om eller hur elevinflytande i sÀrskolan
fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sÄsom
elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrÄd och skolrÄd belyses utifrÄn olika
perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Ă
ldersspannet pÄ eleverna strÀcker sig frÄn tolv Är till sexton Är.
Utvecklingssamtal : En studie ur aktörsperspektiv i en svensk försvarsindustri
Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstÄ fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat pÄ förvÀntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. PÄ motsvarande sÀtt kan dock utvecklingssamtal Àven skapa missnöje och sÀnka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som Äterfinns pÄ arbetsplatsen.
Kunskapsomvandling och -spridning: fallstudier av fyra konsultföretag
Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.
En outnyttjad resurs? : Ett företags hantering av ÄtervÀndares kunskap
Syftet med denna uppsats att pÄ företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper ÄtervÀndarnaerhÄller och hur hanteringen av ÄtervÀndarna pÄverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget anvÀndbara kunskaperÄtervÀndarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi sÄg att ÄtervÀndarnalÀrt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssÀtt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssÀtt som för kunskaper vidare.
Samtalsmetoder, elevinflytande och demokratisk kompetens i skolan : En analys av samtalsmetoder i allmÀnhet och deliberativa samtalsmetoder i synnerhet
En del av skolans uppdrag Àr att lÀra ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att lÄta eleverna utöva inflytande som gÀller Àven undervisningen. Problemet Àr att dagens skola mest anvÀnder sig av klass och elevrÄd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet pÄ att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen Àr dÀrför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan pÄverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda pÄ detta har jag analyserat nÄgra avhandlingar som innehÄller empiriska undersökningar dÀr samtal i allmÀnhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min lÀsning och analys av dessa avhandlingar har jag anvÀnt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnÄ elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhÀver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv nÀr det gÀller att ge elever mer inflytande.
Den informella högskolereformen? : En explorativ fallstudie om högskolereformers pÄverkan pÄ anstÀllda inom högskolesektorn
This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed.The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott?s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions.The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them.
Var inte rÀdda grabbar ! : En studie kring varumÀrkesetablering pÄ marknader med utvecklingpotential
Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, Ă
r 1-3. I resultatet synliggörs att lÀrarna anser demokratiuppdraget vÀsentligt i undervisningen men att de upplever det svÄrt att prioritera demokratiuppdraget jÀmfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pÄ hur de intervjuade lÀrarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LÀrarnas syn pÄ förutsÀttningarna för sitt arbete varierar.
Personliga nÀtverk i entreprenöriella smÄföretag: fallstudier av Reklamtrion och Dalhalla
SmÄ företag har ofta svÄrigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag Àr dock företag som Àr duktiga pÄ att se möjligheter och förstÄ vad som mÄste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag mÄste bygga nÀtverk för att hÄlla kostnaderna nere. Den hÀr uppsatsen belyser anvÀndningen av personliga nÀtverk i entreprenöriella smÄföretag, samt orsaker till varför och hur de anvÀnds. Metoden bestod av intervjuer i tvÄ fallstudieföretag.
Riktlinjer för navigeringsmodeller inom större intranÀt
Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranÀt bör abstraheras i en navigeringsmodell för anvÀndarna av intranÀtet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranÀt samt till viss del Àven i form av litteraturstudier. Fallstudien bestÄr huvudsakligen av en kartlÀggning av intranÀtet, studier av tidigare utredningar av intranÀtet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanstÀllandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jÀmförs sedan mot fallstudien för att pÄvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranÀt. TillÀmpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranÀt effektiviseras..
Kunskapsöverföring pÄ fartyg
Denna empiriska undersökning började utifrÄn ett antagande om att det inte skedde sÄ mycket kunskapsöverföring ombord pÄ fartyg. Syftet var att ta reda pÄ hur kunskapsöverföring sker mellan dÀckbefÀl ombord. FrÄgestÀllningen att ta reda pÄ var om det fanns nÄgra direktiv frÄn rederiets kontor, hur sÄg man pÄ nya och erfarna befÀls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta nÀr det var ont om tid?Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frÄgeformulÀr dÀr en objektiv metod anvÀndes. Respondenterna valdes frÄn bara ett fartyg dÄ intresset var att se hur det fungerade pÄ just det fartyget.Slutsatserna var att det inte skedde nÄgon organiserad kunskapsöverföring ombord pÄ fartyget.
Att möjliggöra kontakter : En fallstudie om hur ideella föreningar kan bidra till integration
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av och förstÄelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av tvÄ olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvÀnts Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal frÄn dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrÄn Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration pÄ flera sÀtt, frÀmst genomsprÄkundervisning som fyller en sÀrskild funktion dÄ den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.
Kan man bötfÀlla en kollega?
Syftet med vÄr rapport har varit att undersöka om poliser kÀnner att de kan anmÀla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gÀller för polis nÀr det gÀller undantagsbestÀmmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjÀnstegraderna polisen har att rÀtta sig efter dÄ de kör bil. I vÄrt teorikapitel berÀttar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att fÄ in empiriskt material har vi anvÀnt oss av att skicka ut enkÀter.