Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, System för redovisning, revision och ägarstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: Therése Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergårdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Fond- och pensionsbolags ägarutövning ? i enlighet med ägarpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fått utstå kritik för sin bristande ägar­utövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin ägaraktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprätta en ägarpolicy för att be­skriva sin ägarutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags ägarutövning i portfölj­bolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för ägaraktivitet samt att utvärdera hur ägarutövningen överensstämmer med ägarpolicy. Tillvägagångssätt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhämtats från intervjuer med sex representanter från de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i under­sökningsobjektens ägarutövning. Även bolagsstämmoprotokoll från 24 portföljbolags årsstämmor 2006 samt extrastämmor, artiklar i svensk affärspress samt fond- och pensionsbolagens ägar­styrnings­rapporter har använts.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?   Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstår och förklarar hon sina problem?   Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne?För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling.

Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen.I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

 De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet.Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.