Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan på onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras därför företagsförvärv genomförda på Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvärdera huruvida förvärven varit värdeskapande beräknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt målbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvärv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.Förvärven har delats in i två huvudgrupper baserat på om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvärv eller inte.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller överväganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkställs. En förståelse för beslut kräver således en förståelse för beslutsprocessen, det vill säga processen att samla in och bearbeta information, välja mellan alternativ och verkställa beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvändning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur beslutsfattare inom ett företag går tillväga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna använder sig av vid beslutsfattande samt användningen och betydelsen av olika informationskällor.

I maj 2009 släpptes den första betaversionen av Visual Studio Team System 2010. Den innehåller en rad intressanta nyheter och funktioner som kan underlätta utvecklingsarbetet och höja den interna kvaliteten.Kvalitetsbegreppet inom mjukvaruutveckling kan delas upp i två delar: extern och intern kvalitet. Med extern kvalitet menas det som kunden ser, till exempel att rätt funktionalitet utvecklas och att den levereras i tid. Intern kvalitet handlar om processer inom företaget och det som kunden ofta inte ser eller är medveten om.Nyheter i Visual Studio 2010 har utvärderats i fokusgrupper tillsammans med rutinerade utvecklare på Medius. Den agila arbetsprocessen har utvärderats utifrån observationer, informella intervjuer samt den teoretiska referensram som ställts upp.Utvärderingarna har resulterat i ett antal riktlinjer för hur Medius kan förbättra sin interna kvalitetsprocess.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter.

InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta påinvesteringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersonertenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativstudie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer medinsynspersoner.Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersonersköp- och säljtransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkeli form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersonertenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag.Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner.Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken informationvi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirinhar analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance.Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastningsom en följd av befintlig lagstiftning.