Sökresultat:
988 Uppsatser om Informell pćverkan - Sida 48 av 66
Realisering av affÀrssytemets nytoeffekter : En studie om pa?verkansfaktorer under postimplementeringen
Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.
Utredning och behandling av lÄngvarig orofacial smÀrta i multidisciplinÀrt och multimodalt smÀrtteam
Syfte. Projektets syfte var att utvÀrdera tvÄ smÀrtteam, Odontologiska smÀrtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för lÄngvarig Orofacial SmÀrta (ROS), Kalmar, gÀllande arbetssÀtt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smÀrtteam.
Material och metod. Samtliga patienter frÄn Odontologiska smÀrtgruppen de senaste tvÄ Ären och ROS de senaste tre Ären fick en enkÀt tillsÀnd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).
Stowe: en landskapspark av betydelse
MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr:
- Vad Àr Stowe?
- Hur beskrivs Stowe?
- Vilken betydelse har Stowe och varför?
Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material.
Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
ARBETSTERAPI INOM REHABILITERING F?R CANCER?VERLEVARE
Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk
sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt
f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att
hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan
uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter
skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares
v?lbefinnande.
AnvÀndning av redovisningsinformation och rÄdgivning i mikroföretags beslutsfattande : -En jÀmförande studie av tvÄ branscher
Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.
Leverantörsstyrning i kristider - Ska alla verkligen med?
Bakgrund och problemformulering: Den rÄdande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affÀrsmÀssiga relationer. Detta Àr synnerligen pÄtagligt i tillverkande industrier dÀr interorganisatoriska relationer dessutom Àr vanligt förekommande. I mÄnga relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta pÄverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förÀndringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.
Stadens hÄrdgjorda miljöer som vÀxtplats för trÀd
MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr:
- Vad Àr Stowe?
- Hur beskrivs Stowe?
- Vilken betydelse har Stowe och varför?
Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material.
Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.
LÀrande och anvÀndning av kunskap: : Hur bidrar formell utbildning till utveckling av lÀrandemiljö?
Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lÀrandemiljö. Ett sekundÀrt syfte med detta arbete Àr att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lÀrandemiljöer.För att uppnÄ undersökningens syfte gjordes en enkÀtundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. MÄlgruppen var anstÀllda med olika poster inom de fem olika företagen. KartlÀggning har genomförts med hjÀlp av tre olika enkÀter som innehöll olika frÄgor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förÀndringsarbete, utbildning och lÀrandemiljö.Studien framför Àven mer allmÀnna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. DÀrefter introduceras en teoretisk referensram dÀr lÀrande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lÀrande.UtifrÄn den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkÀter och intervjuer, dÀr förekom frÄgor som tog upp bl.a.
Nya lÀrare och bedömning : En studie om uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning i matematik och teknik i grundskolans tidigare Är
Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.
CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?
Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.
Applicering av styrning i interkommunal verksamhet inom kommunalteknik. - En fallstudie pÄ Renova AB
Bakgrund och problem: I en global ekonomi som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, dĂ€rkonjunkturen fluktuerar och tillvĂ€xten avtar, Ă€r utveckling och förĂ€ndringar avverksamheter mer aktuellt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. En del av de förĂ€ndringar som sker Ă€r inom detinterorganisatoriska omrĂ„det dĂ€r nya insikter om samverkan vĂ€xer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fĂ„tt allt större betydelse och Ă€r en tydlig trend blandkommuner nĂ€r det handlar om att pĂ„ ett allt effektivare sĂ€tt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samĂ€gda bolag kan mĂ„nga gĂ„nger skapa problem med att hitta rĂ€tt formerför hur den ska utformas. Ăgarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket pĂ„verkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina Ă„taganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dĂ„lig mĂ„lkongruens.
Revision i smÄ Àgarledda aktiebolag : Hur upplever företagsledare och revisorer att nytta skapas genom revisionen i smÄ Àgarledda aktiebolag?
Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.
Undervisning som g?r skillnad Patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes och dess p?verkan p? egenv?rdsf?rm?ga och sj?lvtillit: En litteratur?versikt
Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och
omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande.
Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och
sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt
som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes
samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit.
Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ
2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit.
Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.
Ăvervakning ? elektronisk kontroll : en jĂ€mförelse av London och Stockholm 2002-2011
Syftet med denna uppsats var att frÀmst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna ocksÄ undersökas samt deras betydelse. StÀderna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begrÀnsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rÄn och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod dÀrför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades pÄ.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger pÄ kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan dÄ Stockholm inte hade nÄgon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmÀlda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.