Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever på Lärkans estetiska program (Luleå Gymnasieskola) lärde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara på i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare på Lärkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och läranderoller. Resultatet visade att intresse, spänning och en önskan att hjälpa andra är faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. Både elever och lärare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter är en fungerande metod för att öka förståelse och acceptans mellan människor i en mångkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv är viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

The aim of this paper is to critically examine and analyze how the informal performance about masculinities and femininity are being expressed and produced by the text and pictures in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration. The concrete questions are:By which patterns constructs the performance of gender in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration?Are the femininity and masculinities being expressed in a static way or have it changed in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration throw the examined years 1985, 1995 and 2006?A quantitative and qualitative method is used. The point of departure is organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory we examine the structures, leadership, symbolics and changes through the examined years.

Ett kafébesök är en informell social händelse och utgör en social paus i vardagen. Med dessa ord har Oddner (2003) klargjort för innebörden av ett kafébesök, eller?För att vara specifik är syftet med min studie att ta reda på hur gästen upplever ett kafébesök, samt ta reda på om det är någon skillnad på att besöka ett kafé under eftermiddag och kväll. Målet med undersökningen är att generera större kunskap om hur de fem måltidsaspekterna faktiskt utgör en viktig roll vad gäller gästens förväntningar och upplevelser. Ett flertal studier har visat på att olika faktorer påverkar och inverkar den enskilda individens sätt att tolka och uppleva en måltidssituation.

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjälp av språket. Vi avsåg även att undersöka förutsättningarna för en sådan undervisning. Vi ville se till både individ-, grupp- och organisationsnivå. Ytterligare en specialpedagogisk frågeställning som vi avsåg att undersöka var hur barn i behov av särskilt stöd gynnas av detta arbetssätt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med språket på ett medvetet sätt i sin matematikundervisning.

Syftet med uppsatsen är att beskriva styrelseutvärdering i några relevanta teoretiska sammanhang, kartlägga styrelseutvärdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestått av en enkätundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förståelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick från ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvärdering.